Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Inspelat den 18 juni 2024. Resultaten av en kunskapssammanställning om digitala mediers påverkan på barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.

I stort sett all marknadsföring syftar till att man ska vilja köpa något. Annonsörerna brukar använda budskap som får mottagaren att känna att hen inte är tillräckligt lyckad, vacker eller glad, och därmed behöver köpa något för att bli just detta. Man säljer ofta in bilden av ett lyckligare och bättre liv som ska förknippas med produkten man vill sälja.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Här hittar du filmer där experter svarar på frågor om barns och ungas skärmanvändning.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Skärmvägledningen för olika åldrar är översatt till arabiska, somaliska, tigrinja och engelska. Den finns också på lättläst svenska.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Forskningssammanställningen har gjorts på regeringens uppdrag, och i kontakt med Mediemyndigheten. Den vänder sig till tjänstemän och beslutsfattare vid myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv, civilsamhälle, universitet och högskolor.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående…

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.