Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i klinisk mikrobiologi och SK-kurser i bioriskhantering.

En av Folkhälsomyndighetens huvuduppgifter är att fortlöpande följa det epidemiologiska läget vad gäller infektionssjukdomar och speciellt de som omfattas av smittskyddslagen.

Från och med den 1 september är Erik Sturegård tillförordnad statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Han stöds i arbetet av de biträdande statsepidemiologerna Anders Wallensten, Klara Sondén och Stephan Stenmark.

Vid Folkhälsomyndigheten analyserar vi prov för virus, bakterier och parasiter. Vi erbjuder ett brett utbud av mikrobiologiska laboratorieanalyser som utgör ett komplement till de analyser som andra laborarorier utför.

Folkhälsomyndigheten följer löpande antibiotikaförsäljningen i Sverige och övriga länder i Europa i syfte att övervaka utvecklingen. Myndigheten övervakar skillnader i försäljning mellan kön och mellan regioner för att få en överblick.

Överläkare och docent Erik Sturegård blir tillförordnad statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten från den 1 september, då Magnus Gisslén har valt att avsluta sin anställning.

Klimatförändringen påverkar temperatur, nederbörd och växtsäsong vilket väntas gynna både smittbärande djur och smittämnen. Det gäller både de som förekommer i Sverige i dag och de som kommer med ett varmare klimat.

Folkhälsomyndighetens organisation och insynsråd.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Förskola med den utformning som finns i de nordiska länderna har positiva effekter på barns psykiska hälsa och utveckling visar resultat från faktabladet kommer från rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa.

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i "Klinisk mikrobiologi" för ST-läkare. Utbildningen riktar sig framförallt till blivande specialistläkare i klinisk mikrobiologi men utbildningen kan även vara av intresse för blivande specialister i infektionssjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

I år firar WHO:s globala vaccinationsprogram 50 år. Programmet har bidragit till att rädda miljontals liv världen över, och i Sverige beräknas att vaccination av barn har förebyggt runt en och en halv miljon fall av mässling, kikhosta, påssjuka och polio.

Användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination kan påverka både människor och samhället negativt. Här hittar du information om hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av narkotikaanvändning.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Folkhälsomyndigheten följer upp antibiotikaförsäljning i öppenvård, tandvård och slutenvård. Här hittar du information om statistiken, mål och indikatorer samt var du kan hitta nationell och internationell statistik.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot i kris och under höjd beredskap.

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Detta faktablad innehåller en kort sammanfattning av samhällskostnaderna för narkotikabruk, totalt och uppdelat på direkta, indirekta och immateriella kostnader. Resultaten jämförs med tidigare beräkningar på området och diskuteras utifrån begränsningar i metoden.

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Folkhälsomyndighetens översättning av budskap från WHOs skrift Zero regrets.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att