Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Med anledning av ökningar av fall och flera utbrott av campylobacter infördes ett mikrobiellt övervakningsprogram för campylobacter 2017. Insamlingen av isolat med från inhemskt smittade personer gjordes under utvalda veckor vår och sensommar.

Återrapportering av resultat från det nationella mikrobiologiska övervakningsprogrammet för cryptosporidium.

Ehec (Enterohemorragisk E. coli) ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. Typning sker med helgenomsekvensering. Alla isolat ingår i programmet, både från personer smittade i Sverige och utomlands. I smittspårningar och nationella utbrottsutredningar är resultaten från typningen ofta av avgörande betydelse.

Serotypning av Bordetella pertussis utfördes inom ramen för Folkhälsomyndighetens nationella mikrobiella övervakning under 2009-2014.

Det utbrott av campylobacter som startade i november förra året är över. En smittkälla inom kycklingproduktionen med koppling till kläckeri orsakade sannolikt utbrottet.

Detta utbrott av campylobacter är över.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Svenska HALT är en del av den Europeiska HALT-mätningen. Det innebär att vissa år utökas den nationella mätningen med extra frågor. Områdena presenteras nedan.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

EHEC (Enterohemorragisk E. coli infektion) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Nationella vaccinationsprogram följs genom studier av sjukdomsförekomst, mikrobiologi, vaccinationstäckning, immunitet och attityder till vaccination.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2023-05-03.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2023-10-24.

Swedres i korthet 2017 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom smittskydd, djurhållning och hantering av livsmedel.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Samverkansmöte gemensam del Strama och vårdhygien 14 maj 2024.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.