Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att uppleva ensamhet är vanligt. Ensamhet utgör dock inte enbart ett problem för den enskilda individen, det är även ett folkhälso- och samhällsproblem. Förekomsten av ensamhet skiljer sig åt mellan olika undersökningar. Det beror bland annat på vilken typ av ensamhet som analyseras och hur man

Personer som har svag ekonomi eller står utanför arbetslivet känner sig i högre utsträckning ensamma. Nästan var femte man som är sjukskriven eller arbetslös besväras ofta eller alltid av ensamhet. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

Den 28 februari överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för en god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Vi har pratat med Hillevi Busch, som projektlett arbetet med att ta fram en strategi för att minska ensamhet i Sverige, om hur olika samhällsaktörer med stöd av

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Faktabladet lyfter kortfattat fram delar av rapporten ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning”. Både svenska och internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa, suicidtankar och förtida död.

Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.