Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om självrapporterad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som till livstillfredsställelse, stress, självrapporterad hälsobesvär och suicid.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Självstigmatisering Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan ta till sig allmänhetens attityder…

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett i samarbete med Umeå universitet.

Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens syn på psykisk ohälsa blivit mer positiv.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

På de här sidorna beskriver vi vad psykisk hälsa innebär, hur det kan definieras och vad som påverkar psykisk hälsa. Vi tar också upp hur vi använder de uttryck som används för att mäta psykisk hälsa.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

I september 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell konferens i syfte att bidra till mer kunskap, möjlighet till erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel i det förebyggande arbetet.

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.

Här listas publikationerna inom området psykisk hälsa och suicidprevention som har publicerats av Folkhälsomyndigheten de senaste åren.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka allmänhetens kunskap om vad psykisk hälsa är, vad som påverkar den och vad man kan göra för att må bättre.

Vi har undersökt hur ungdomsmottagningarna i tre olika län arbetar med ungas psykiska hälsa samt vilken roll de statliga stimulansmedlen spelar inom detta område.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Uttryck som psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan betyda olika saker beroende på vem man frågar. Det kan öka risken för missförstånd. Därför är det viktigt att klargöra terminologin. Här kan du läsa om hur vi använder psykisk hälsa och relaterade uttryck.