Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På WHO:s Världshepatitdag den 28:e juli uppmärksammas virala hepatiter som folkhälsohot. Dessa hepatiter orsakas av virus, och både hepatit B och C kan ge akut och kronisk sjukdom. Enligt WHO:s uppskattning känner bara en av tio till sin diagnos, därför är tillgång till testning viktigt för att nå målet om att eliminera sjukdomarna.

Utbrottet är över. Mellan 2016 och 2018 utreddes ett utbrott av hepatit A i Europa som var kopplat till sexuell smitta.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

I denna rapport presenteras Folkhälsomyndighetens beräkning av antalet individer i Sverige som lever med en diagnosticerad akut eller kronisk hepatit C-infektion i Sverige år 2015.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och instruktioner…

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst intravenösa missbrukare som drabbats.