Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination kan påverka både människor och samhället negativt. Här hittar du information om hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av narkotikaanvändning.

Användning av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) ökar risken för ohälsa och sociala problem. Vart femte förtida dödsfall i Sverige kan kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

Personer med skadligt bruk av alkohol eller narkotika löper flera gånger högre risk att dö i suicid än andra. Det visar aktuell kunskap som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

Användningen av dopningsmedel kan leda till fysiska, psykiska och sociala skador.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av narkotika kan samhället minska både skador och kostnader till följd av narkotika.

Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Detta faktablad innehåller en kort sammanfattning av samhällskostnaderna för narkotikabruk, totalt och uppdelat på direkta, indirekta och immateriella kostnader. Resultaten jämförs med tidigare beräkningar på området och diskuteras utifrån begränsningar i metoden.

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan sociodemografiska grupper.

Rapporten är en litteraturöversikt om förebyggande insatser inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Resultatet är tänkt att ge en karta över vilka insatstyper som finns utvärderade inom området ANDT, öka förståelsen för specifika utvärderingsfrågor inom området och ge vägledning för behov av ytterligare kunskap.

Här presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtion bland barn och unga i Sverige. Samtliga mått som används visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland unga under 2000-talet.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av utvecklingen. I rapporten redovisar vi hur tillgång…

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med ANDTS-politikens prioriteringar.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.