Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om antibiotikaval på sjukhus för att förebygga resistensutveckling i tarmens bakterieflora.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och

Rapporen presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad.

Rapporten redovisar resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Rapporten presenterar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. även tips, länkar och verktyg för ett lokalt systematiskt förbättringsarbete.

Rapporten ger en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Rapporten är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Mikroskopisk påvisning av sporer efter förstärkt trikromfärgning.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS.

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023.

Swedres i korthet 2013 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

I september 2013 rapporterades det första fallet i en smittspridning av vankomycinresistenta enterokocker på Gävle sjukhus. Smittspridningen har fortsatt under 2014 och hittills har 306 fall med samma VRE-typ rapporterats. Hudiksvalls sjukhus, Bollnäs sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala har

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 12 527 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 118 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2023 (n=10 895; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 10 895 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 103 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2022 (n=9611; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Rapporten är ska stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Rapporten är en sammanställning av 2018 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.