Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2020

Sammanfattning och bedömning

Influensasäsongen 2019–2020 var mild. Under säsongen rapporterades 7 941 laboratorieverifierade fall av influensa, vilket var lägre jämfört med föregående tre säsonger (medelvärde cirka 15 800 fall). Säsongens epidemi startade vecka 49 och pågick under 16 veckor fram till och med vecka 12. Toppen nåddes vecka 10, vilket var senare än föregående säsonger (figur 1).

Av de rapporterade fallen var 5 441 (69 procent) influensa A och 2 500 (31 procent) influensa B. Det var något fler kvinnor (52 procent) än män (48 procent) som smittades. Medelåldern för influensa A-fallen var 51 år och för influensa B-fallen 24 år. Den lägre medelåldern för influensa B beror sannolikt på att influensa B/Victoria inte cirkulerat i någon större utsträckning i Sverige de föregående tre säsongerna och därför drabbade många barn. Incidensen av influensa A per vecka var högst bland barn 0–4 år och personer 65 år och äldre (figur 2). För influensa B var incidensen högst bland barn 0–4 år och 5–14 år, följt av personer 15–39 år.

Av de 732 subtypade influensa A-proverna var 468 (64 procent) influensa A(H3N2) och 264 (36 procent) influensa A(H1N1)pdm09. Båda subtyperna av influensa A cirkulerade i liknande omfattning från säsongens start till vecka 6 men från och med vecka 7 dominerade influensa A(H3N2). Av influensa B-fallen analyserades 123 fall för linjetyp och samtliga var influensa B/Victoria.

Viruskaraktärisering görs på ett urval av de stammar som samlats in genom sentinelprovtagningen och från laboratorier i landet. Totalt karaktäriserades 79 influensa A(H3N2)-, 94 influensa A(H1N1)pdm09- och 114 influensa B/Victoria-stammar. Analyserna visade överlag dålig antigenisk likhet med de stammar som ingick i säsongens vacciner för influensa A(H3N2) och influensa B/Victoria, något bättre för influensa A(H1N1)pdm09. WHO rekommenderade utbyte av samtliga tre vaccinstammar med specifika rekommendationer för ägg- respektive cellbaserade och rekombinanta vacciner inför säsongen 2020–2021.

En rapport från det europeiska nätverket I-MOVE där Folkhälsomyndigheten deltar visade att vaccinationseffekten mot laboratorieverifierad influensa var 29–61 procent. Vaccinationseffekten för att förhindra sjukhusvård var för 65 år och äldre 35–60 procent och högre för A(H1N1)pdm09 än för A(H3N2).

Figur 1. Antalet laboratorieverifierade fall av influensa per vecka för säsongerna från influensapandemin 2009–2010 till säsongen 2019–2020.

Antal fall av influensa per vecka för säsongerna 2009-2010 till 2019-2020. En årlig epidemi syns. I början syns höga staplar vilket är influensapandemin 2009. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 2. Incidensen av laboratorieverifierade influensa A-fall per åldersgrupp och vecka under säsongen 2019–2020.

Laboratorieverifierade influensa A-fall per åldersgrupp och vecka 2019-2020. Incidensen är högst bland personer 65 år och äldre, samt barn 0-4 år. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Läs mer