Rotavirus är ett mycket smittsamt tarmvirus som orsakar mag-tarminfektion (gastroenterit) hos främst småbarn i åldern 6–24 månader. I höginkomstländer såsom Sverige orsakar det hög morbiditet men låg mortalitet.

Rotavirusinfektioner ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska övervakningsprogram men är inte någon anmälningspliktig sjukdom. Sedan 2007 följer Folkhälsomyndigheten vilka genotyper av rotavirus som cirkulerar i Sverige.

Under 2016 tog Folkhälsomyndigheten fram ett beslutsunderlag där vi rekommenderade införande av rotavirusvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I september 2019 infördes rotavirusvaccin i vaccinationsprogrammet.

Sjukdomsinformation

Rotavirus 2019–2020

Sammanfattning och bedömning

Infektion orsakad av rotavirus är inte anmälningspliktig och därmed saknas information om antalet laboratoriebekräftade fall och incidens. Sedan september 2019 ingår vaccination mot rotavirusinfektion i barnvaccinationsprogrammet (vaccinet Rotarix, innehållande en försvagad rotavirusstam av genotyp G1P[8]). Övervakningen syftar till att följa upp vaccinprogrammets effekt med avseende på förekomst av olika genotyper före och efter vaccinationsstart, inklusive vilka typer som förekommer i vaccinationsgenombrott.

Under säsongen 2019–2020 typades totalt 62 rotavirusstammar varav 35 stammar (56 procent) var från barn under fem år. Det är en kraftig minskning av antalet typade stammar jämfört med säsongen 2018-2019 (n=152). I åldersgruppen under fem år var genotypen G3P[8] vanligast, liksom de fyra senaste säsongerna (figur 1 och tabell 1). Jämfört med säsong 2018–2019 var andelen stammar av genotyp G1P[8] högre, medan andelen stammar av genotyp G9P[8] var lägre denna säsong. Varken genotyp G2P[4] eller G4P[8] påvisades denna säsong. Andelen ovanliga genotyper ökade och de genotyper som påvisades var G6P[14], G9P[4] och G12P[8]. Rotarix-liknande stam påvisades hos sju barn i åldrarna mellan sex och tio veckor. Information om dessa barns vaccinationsstatus och eventuella symtom saknas dock.

I åldersgruppen över fem år var genotyperna G2P[4] och G9P[8] de vanligast förekommande (figur 2). Under denna säsong ökade andelen G1P[8] medan G3P[8] minskade. Även i denna åldersgrupp ökade andelen ovanliga genotyper.

Det bör noteras att de typade stammarna utgör ett stickprov som inte nödvändigtvis är representativa för de stammar som cirkulerar i samhället. Det låga antalet inskickade prov, särskilt under 2019-2020, innebär också att data måste tolkas med försiktighet och att analysen behöver sträcka sig över flera år.

Figur 1. Förekomst av de fem vanligaste genotyperna i Sverige säsong 2010-2011 till 2019-2020 i prover från barn under fem år. Övriga typer visas inte.

Diagrammet visar förekomst av de fem vanligaste genotyperna av rotavirus i Sverige säsong 2010-2011 till 2019-2020 i prover från barn under fem år. Övriga typer visas inte.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Tabell 1. Typade rotavirus från barn under fem år i Sverige säsongerna 2013/2015 till och med 2019-2020. Tabellen anger genotyp, antalet prov och andel av totalen i procent.
GenotypAntal (procent) 2013/2014Antal (procent) 2014/2015Antal (procent) 2015/2016Antal (procent) 2016/2017Antal (procent) 2017/2018Antal (procent) 2018/2019Antal (procent) 2018/2019
G1P[8] 47 (26) 27 (20) 39 (27) 32 (19) 40 (26) 3 (4) 5 (14)
G2P[4] 44 (25) 8 (6) 9 (6) 17 (10) 12 (8) 6 (7) 0 (0)
G3P[8] 34 (19) 25 (18) 50 (34) 54 (32) 50 (33) 48 (56) 11 (32)
G4P[8] 16 (9) 29 (21) 10 (7) 35 (20) 8 (5) 0 (0) 0 (0)
G9P[8] 25 (14) 35 (26) 20 (14) 16 (9) 26 (17) 14 (16) 5 (14)
Övriga* 12 (7) 12 (9) 17 (12) 17 (10) 17 (11) 15 (17) 14 (40)
Summa 178 (100) 136 (100) 145 (100) 171 (100) 153 (100) 86 (100) 35 (100)

* Inkluderar ovanliga, mixade och delvis otypbara stammar.

Figur 2. Förekomst av de fem vanligaste genotyperna i Sverige säsong 2010-2011 till 2019-2020 i prover från personer fem år och äldre. Övriga typer visas inte.

Diagrammet visar förekomst av de fem vanligaste genotyperna i Sverige säsong 2010-2011 till 2019-2020 i prover från personer fem år och äldre. Övriga typer visas inte.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Läs mer