Matmiljö

Matmiljöns betydelse för vår matkonsumtion och hälsa

Många faktorer i vår matmiljö, såsom utbud, pris, marknadsföring och tillgänglighet, men även kultur, socio-ekonomi och sociala normer, påverkar vad vi äter och kan öka risken för ohälsa. Utbudet av livsmedelsprodukter och måltider är betydligt större idag än för 30-40 år sedan. I dagens samhälle exponeras vi för mat och dryck i många olika sammanhang. Livsmedel finns idag inte bara i matbutiker och på restauranger. Förutom den snabba utvecklingen av, snabbmatsställen, caféer och möjlighet till "hämtmat", erbjuds nu även livsmedel i exempelvis i specialiserad butikshandel, som möbel-, bygg- och elektronikhandeln.

Se filmen Matmiljöns betydelse för vår matkonsumtion och hälsa

Matmiljön påverkar vårt förhållningssätt till mat och kan leda till överkonsumtion. Antalet och närheten till olika inköpsställen, butiker och restauranger, kan ha betydelse för vårt köpbeteende och matkonsumtion. Marknadsföring påverkar människors konsumtion. I det offentliga rummet – på reklampelare, i kollektivtrafik, i butiksfönster mm – exponeras vi ofta för reklam om mat.

Den sociala miljö vi lever i har stor inverkan på vår syn på mat och måltider och vad vi äter. Matkulturer skiljer sig mellan, men även inom länder. Det handlar om vad vi äter och hur vi ser på måltiden. Traditioner och synen på mat vid högtider har många gemensamt. Sociala normer och trender påverkar också vad och hur mycket vi väljer att äta.

Matmiljön ser olika ut i olika delar av landet, men också i områden med olika socioekonomiska resurser. Det kan handla om skillnader i matkulturer och sociala normer, men det kan också handla om skillnader i utbud och marknadsföring. Med en genomtänkt och hälsomedveten samhällsplanering av matmiljön kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa.

Läs mer om matmiljön och dess betydelse för vår hälsa i faktabladet Matmiljöns betydelse för vår hälsa.

Matmiljö – ett nytt begrepp

Matmiljö är den delen av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja, köpa och äta mat. Matmiljön har definierats på olika sätt över tid, men har gemensamt att det handlar om faktorer i den fysiska, sociala, ekonomiska och politiska miljön som påverkar den matrelaterade hälsan. I slutet av 90-talet utvecklades ett ramverk för att identifiera och prioritera interventioner som fokuserade på samhälleliga snarare än individuellt inriktade interventioner för att förebygga övervikt och fetma, vilket definierades som den obesogena miljön. Kunskapsområdet har sedan fortsatt utvecklats vad gäller begrepp, definitioner och mätmetoder, och idag är matmiljöns betydelse för alla dimensioner av hållbarhet; social, miljömässig och ekonomisk, i fokus.

Matmiljön kan delas in i två delar, samhälleliga och personliga. Det är interaktionen mellan dessa som leder till befolkningens och individers val, köp och konsumtion av mat och som påverkar hälsa och miljö (figur 1).

Figur 1. Bilden visar de samhälleliga och personliga faktorerna i matmiljön som påverkar individens val, köp och konsumtion av mat. Bearbetad av Turner m.fl. Glob Food Security 2018.

Samhälleliga faktorer

De samhälleliga förutsättningarna inkluderar faktorer som påverkar individens val, köp och konsumtion av mat, men som inte direkt kan påverkas av eller kontrolleras av oss som individer:

• Tillgång till mat i olika affärer, restauranger eller arenor, som arbetsplats eller skola (eng. availability; tillgång)
• Kostnaden för livsmedel (eng. price; pris)
• Livsmedels innehåll och sammansättning av näringsämnen, men även vilka typer av försäljningsställen som finns (eng. product and vendor properties; produkt- och säljaregenskaper)
• Åtgärder för att påverka försäljning och konsumtion, marknadsföring, information och reglering (eng. marketing and regulation)

Personliga faktorer

De personliga förutsättningarna inkluderar faktorer, som är mer knutna till individens resurser, val eller preferenser:

• Möjligheten att fysiskt kunna få tillgång till mat (eng. accessibility; tillgänglighet)
• Att ha råd att köpa mat, och inte bara mat som tillgodoser energibehovet utan som också främjar hälsa (eng. affordability; ekonomisk tillgänglighet)
• Med vilken enkelhet individer kan välja, köpa, tillaga och konsumera mat (eng. convenience; bekvämlighet)
• Individuella preferenser, smak och kunskap (eng. desirability; önskvärdhet, matlitteracitet).

Läs mer

• En analys av några offentliga styrmedel för bättre matvanor (statskontoret.se)
• Nyckelhålet (kontrollwiki.livsmedelsverket.se)