Negativ utveckling i över 40 år av övervikt och fetma

Andelen vuxna (16–84 år) med övervikt och fetma ökade från 31 till 52 procent under 1980–2021, enligt Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Förekomsten av fetma bland vuxna tredubblades, från 5 procent till 15 procent. Ökningen av övervikt och fetma gäller oavsett befolkningsgrupp.

Ta fram egen statistik om övervikt och fetma i FolkhälsoStudio

I FolkhälsoStudio finns ett interaktivt faktablad där du kan jämföra utvecklingen av övervikt och fetma utifrån kön, ålder, utrikes kontra inrikes född, disponibel inkomst, utbildningsnivå, vistelsetid i Sverige och urbaniseringsgrad. Vissa jämförelser sträcker sig bakåt i tiden till 1980, medan några endast finns från 2008. Mätningarna i tidsserien är inte helt jämförbara på grund av vissa metodologiska förändringar i datainsamlingen. Dessutom har demografin förändrats: exempelvis var det mycket vanligare för 40 år sedan att enbart ha förgymnasial utbildning. ULF-undersökningen är dock en av få längre tidsserier med data om längd och vikt från ett nationellt representativt urval i Sverige, och ger därför värdefull information om utvecklingen av övervikt och fetma.

Övervikt och fetma i olika befolkningsgrupper – Interaktivt faktablad (extern webbplats)

Hälsa på lika villkor (HLV)

Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) var förekomsten av fetma 16 procent 2022, jämfört med 12 procent 2006. Förekomsten enligt HLV ligger något högre än ULF, vilket kan bero på olika urvalsprinciper, men båda undersökningarna visar en likartad ökning över tid.

Övervikt och fetma hos vuxna

Snabbare utveckling bland yngre

Övervikt och fetma har ökat snabbare i de yngre åldersgrupperna. Enligt ULF fördubblades andelen med övervikt och fetma sammantaget under perioden 1980–2020 bland personer under 40 år. I gruppen 40 år och äldre ökade den med 20–60 procent under samma period. Vidare har andelen med fetma ökat närmare fyra gånger bland dem som är under 40 år, och i den äldre gruppen har förekomsten av fetma dubblerats.

Filmen nedan visar både likheten och skillnaden mellan 1980 och 2020 när det gäller övervikt och fetma. Man har hela tiden sett att andelen med övervikt och fetma ökar med stigande ålder. Men 1980 fanns ett relativt linjärt samband mellan övervikt och fetma och ålder upp till en viss ålder, och sedan planade det ut. Sedan dess har kurvan ändrat form och börjat böja sig. Det betyder att utvecklingen gått mycket snabbare i de yngre åldrarna. Dessutom visar filmen att förekomsten av övervikt och fetma var högre 2020 än 1980 i alla åldersgrupper.

Källa: Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsvanor (ULF) och Folkhälsomyndigheten Skolbarns hälsovanor (HBSC).

Denna utveckling innebär ökad risk för att kroniska sjukdomar med koppling till övervikt och fetma debuterar tidigare i livet, såsom vissa cancerformer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Eftersom vikten tenderar att öka med stigande ålder ökar också risken för att yngre generationer lever längre tid med kroniska sjukdomar än tidigare generationer. På sikt kan detta leda till högre sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster och minskad livslängd. Övervikt och fetma ökar inte bara risken för en rad kroniska sjukdomar. Under pandemin har det visat sig att fetma är en riskfaktor för allvarligare konsekvenser av en covid-infektion.