Statistik om övervikt och fetma hos barn 0-5 år

Cirka 13 procent av barn i 4-årsåldern hade övervikt eller fetma år 2020. Av dessa hade cirka 10 procent övervikt och 3 procent fetma. Övervikt och fetma var vanligare bland flickorna (12 respektive 3,1 procent) än bland pojkarna (9 respektive 2,6 procent). Jämfört med 2018 hade förekomsten av övervikt och fetma ökat med 1,2 respektive 0,7 procentenheter (figur 1).

Figur 1. Andel (procent) barn i åldern 4 år med övervikt eller fetma 2018 och 2020 fördelat på region. Rangordnad utifrån 2018 års resultat.

National data showed an increased prevalence of overweight and obesity among four-year-old Swedish children during the first year of COVID-19 (onlinelibrary.wiley.com)

Det fanns regionala skillnader både 2018 och 2020. I majoriteten av regionerna ökade förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringarna mellan mätningarna. År 2018 var andelen lägst i Stockholm och högst i Värmland. År 2020 var andelen lägst på Gotland och högst i Västernorrland.

Resultaten kommer från barnhälsovården som regelbundet väger och mäter barn fram till dess att barnet fyller 5 år. Barnets tillväxt mäts kontinuerligt för att främja hälsa och förebygga ohälsa, men också för att följa förändringar på befolkningsnivå. När barnet fyller 4 år beräknas barnets BMI och förekomsten av övervikt eller fetma. Resultatet för 2018 bygger på data från 20 regioner och 105 445 barn och för år 2020 deltog 18 regioner med data för 100 001 barn, vilket är i de närmaste totalundersökningar av alla 4-åringar i Sverige.

Det finns olika sätt att mäta viktstatus på. För barn finns det flera olika tillväxtkurvor för att klassificera viktstatus. Resultaten på den här sidan baseras främst på iso-BMI enligt IOTF (International Obesity Task Force) som tar hänsyn till ålder och kön för att definiera övervikt och fetma.

Läs mer om olika tillväxtkurvor i publikationen Att mäta övervikt och fetma bland barn.