År 2022 uppgav 5,8 procent av befolkningen att de röker dagligen. En något högre andel kvinnor än män uppgav att de röker dagligen. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. En högre andel män födda i andra länder än Sverige uppgav att de röker dagligen jämfört med män födda i Sverige. Den totala dagliga tobaksrökningen minskade från 14 till 5,8 procent under perioden 2006–2022. En minskning sågs både bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, alla utbildningsgrupper och oberoende av födelseland.

Riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. År 2022 uppgav 16 procent i befolkningen en riskkonsumtion av alkohol. Fler män än kvinnor uppgav en riskkonsumtion (18 respektive 14 procent). Den totala andelen med riskkonsumtion minskade något, från 17 till 16 procent, under perioden 2006– 2022. Tydligast minskade riskkonsumtionen i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, medan den ökade i de äldre åldersgrupperna, 45–64 och 65–84 år. I den äldsta gruppen var uppgången särskilt tydlig bland kvinnor. För män var riskkonsumtionen 2022 avsevärt lägre hos personer födda utanför Europa än hos personer födda i Sverige.

År 2022 uppgav 68 procent i befolkningen en tillräcklig fysisk aktivitet, det vill säga minst 150 aktivitetsminuter under en vanlig vecka. Skillnaden var liten mellan kvinnor och män (67 respektive 69 procent) men andelen som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade beroende på såväl utbildningsnivå som födelseland. En jämförelsevis låg andel som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet fanns bland personer med högst förgymnasial utbildningsnivå (50 %) och personer födda utanför Europa (54 %). Den totala andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet ökade från 65 till 68 procent under perioden 2016–2022.

Av befolkningen 16–84 år var det 34 procent som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Fler kvinnor än män uppgav detta (43 respektive 26 %). I de båda äldsta åldersgrupperna visades det lägsta intaget av grönsaker och rotfrukter. Nästan dubbelt så många uppgav intag av grönsaker eller rotfrukter minst två gånger per dag bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå än bland personer med högst förgymnasial. Däremot fanns inga tydliga skillnader beroende på födelseland. Under perioden 2006–2022 har den totala andelen som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag ökat från 31 till 34 procent. Under denna period skedde dock ett trendbrott. Andelen bland män och kvinnor totalt, som uppgav att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag, ökade från 31 till 36 procent mellan 2006 och 2013, därefter minskade andelen till 34 procent 2022.

In 2022, 5.8 per cent of the population stated that they smoke daily. A slightly higher percentage of women than men stated that they smoke daily. The proportion was higher among those with compulsory and upper-secondary level education compared to those with tertiary-level education. A higher proportion of men born in countries other than Sweden stated that they smoke daily compared to men born in Sweden. The overall proportion of daily tobacco smoking decreased from 14 to 5.8 per cent between 2006 and 2022. A decrease could be seen both among women and men, in all age groups, all educational groups and regardless of country of birth.

Hazardous consumption of alcohol shows the proportion of people whose self-rated consumption of alcohol indicates an increased risk of alcohol-related injuries and diseases. In 2022, 16 per cent of the population reported a hazardous consumption of alcohol. More men than women reported hazardous consumption (18 per cent and 14 per cent respectively). The total proportion with a hazardous consumption decreased slightly from 17 to 16 per cent between 2006 and 2022. Hazardous consumption decreased most clearly in the youngest age group 16 to 29, while it increased in the older age groups, aged 45 to 64 and 65 to 84. In the oldest group, the increase was particularly evident among women. For men, hazardous consumption in 2022 was significantly lower in people born outside Europe than in people born in Sweden.

In 2022, 68 per cent of the population reported sufficient physical activity, that is, at least 150 activity minutes in a typical week. The difference was small between women and men (67 per cent and 69 per cent respectively), but the proportion of those reporting sufficient physical activity varied depending on both the level of education and the country of birth. A comparatively low proportion of those who reported sufficient physical activity was found among people with the highest compulsory level of education (50 per cent) and people born outside Europe (54 per cent). There was an increase in the overall proportion of people who reported sufficient physical activity from 65 to 68 per cent in the period 2016-2022.

In 2022, 34 per cent of the population aged 16-84 reported an intake of vegetables at least twice a day. More women than men reported this (43 per cent and 26 per cent respectively). In the two oldest age groups, the lowest intake of vegetables could be seen. Almost twice as many people report the intake of vegetables at least twice a day among people with tertiary-level education than among people with at most, compulsory-level education. However, no clear differences are seen depending on the country of birth. During the period 2006-2022, the total proportion indicating an intake of vegetables at least twice a day increased from 31 to 34 per cent. During this period, however, a trend beak occurred. The proportion among men and women in total, who reported an intake of vegetables at least twice a day increased from 31 per cent to 36 per cent between 2006 and 2013, then the proportion decreased to 34 per cent in 2022.

Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kronisk lungsjukdom (1, 2). De levnadsvanor som framför allt bidrar till sjukdomsbördan i Sverige är rökning, ohälsosamma matvanor, alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet, men även andra levnadsvanor har betydelse (3). Levnadsvanorna i befolkningen skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället, till exempel mellan kvinnor och män, yngre och äldre eller olika socioekonomiska grupper (4). Handlingsutrymmet att välja hälsosamma levnadsvanor påverkas av våra livsvillkor och levnadsförhållanden. Därför är de övriga målområdena nära sammankopplade med området levnadsvanor. För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatserna inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Läs mer om målområde 6 i Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 6: Levnadsvanor.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 6: Levnadsvanor

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Se faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna: Daglig Tobaksrökning, Riskkonsumtion av alkohol, Fysisk aktivitet och Dagligt grönsaks- och rotfruktsintag.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 6 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i webbverktyget Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns och kommunnivå.

Resultat på läns- och kommunnivå

Indikatorn Tobaksrökning, daglig följer andelen personer som uppger att de röker dagligen.

År 2022 uppgav 5,8 procent av befolkningen 16–84 år att de röker tobak dagligen. Den åldersstandardiserade andelen var bland män 5,3 procent och bland kvinnor 6,1 procent (figur 1). Den något högre andelen bland kvinnor än män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserad.

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2022 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning både bland kvinnor och bland män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd för både män och kvinnor.

Andelen som 2022 uppgav daglig rökning var bland personer 16–29 år 3,8 procent, bland personer 30–44 år 4,1 procent, bland personer 45–64 år 6,9 procent och bland personer 65–84 år 7,7 procent (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och de två äldsta åldersgrupperna, där andelarna var högre, var statistiskt säkerställd och kvarstod för åldersgruppen 45–64 år när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det framkom en statistiskt säkerställd lägre andel bland personer 16–29 år jämfört med referensgruppen när hänsyn togs till dessa faktorer.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2022 sågs en nedgång i andelen som uppgav daglig tobaksrökning i samtliga åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla åldersgrupper.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 14,8 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 7,7 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 2,8 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, där andelen var lägre, och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla utbildningsgrupper under 2006–2022 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Andelen personer 16–84 år som uppgav att de röker tobak dagligen 2022 var 5,0 procent bland personer födda i Sverige, 10,4 procent bland personer födda i övriga Norden, 9,1 procent bland personer födda i övriga Europa och 7,8 procent bland personer födda utanför Europa (figur 4). Den högre andelen bland personer födda i grupperna av länder utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Detta gällde dock endast bland män i dessa grupper, någon statistiskt säkerställd skillnad fanns inte bland kvinnor när hänsyn togs till kön, ålder, utbildning och län (figur 4, val kön).

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning sjönk under 2006–2022 i alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla grupper av födelseländer.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar.

Andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent 2022. Den åldersstandardiserade andelen var bland män 18 procent och bland kvinnor 14 procent (figur 5). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 5, val ej åldersstandardiserat).

Figur 5. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserad

Figur 5. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen i riskkonsumtion av alkohol något olika ut för könen (figur 5). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion totalt och för män. Förändringen för kvinnor var dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen personer som 2022 uppgav riskkonsumtion av alkohol var 21 procent i åldersgruppen 16–29 år, 13 procent i gruppen 30–44 år, 18 procent i gruppen 45–64 år och 10 procent i gruppen 65–84 år (figur 6). Den högre andelen med riskkonsumtion i grupperna 16–29 och 45–64 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen olika ut i åldersgrupperna (figur 6). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland personer 16–29 år, men en uppgång bland personer 45–64 år respektive 65–84 år. I gruppen 65–84 år var denna uppgång särskilt tydlig bland kvinnor.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol 17 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 14 procent både i gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå (figur 7). Den högre andelen i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd endast bland män och kvarstod när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 7, val ej åldersstandardiserat).

Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2022 (figur 7). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå.

Andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2022 var 17 procent bland personer födda i Sverige, 14 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i övriga Europa och 6,1 procent bland personer födda i övriga världen (figur 8). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland män födda utanför Europa var andelen med riskkonsumtion 2022 avsevärt mindre än bland män födda i Sverige.

Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion varierade över tid i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2022 (figur 8). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige och en uppgång bland kvinnor födda i övriga Norden.

Indikatorn Fysisk aktivitet följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett minst 150 aktivitetsminuter under en vanlig vecka, vilket här benämns ”tillräcklig fysisk aktivitet”.

År 2022 uppgav 68 procent av befolkningen 16–84 år tillräcklig fysisk aktivitet. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 67 procent och bland män 69 procent (figur 9). Den högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 9, val ej åldersstandardiserat).

Figur 9. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 9. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2022 sågs en uppgång i andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet (figur 9). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var den uppgående trenden statistiskt säkerställd både totalt och för kvinnor och män separat.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 2022 var 74 procent bland personer 16–29 år, 71 procent bland personer 30–44 år, 68 procent bland personer 45–64 år och 58 procent bland personer 65–84 år (figur 10). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet i gruppen 65–84 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det framkom också en statistiskt säkerställd högre andel med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer 16–29 år jämfört med referensgruppen när hänsyn togs till dessa faktorer. Förändringen förklaras till stor del av skillnader i utbildningsnivå mellan gruppen 16–29 år jämfört med gruppen 30–44 år.

Figur 10. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2016–2022. Möjliga val: kön.

Figur 10. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2022 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet olika ut i åldersgrupperna (figur 10). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25-84 år som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 75 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 64 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 50 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 11). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 11, val ej åldersstandardiserat).

Figur 11. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 11. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2016–2022 (figur 11). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Andelen som 2022 uppgav tillräcklig fysisk aktivitet var 71 procent bland personer födda i Sverige, 62 procent bland personer födda i övriga Norden, 58 procent bland personer födda i övriga Europa och 54 procent bland personer födda utanför Europa (figur 12). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive födda utanför Europa än i referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i övriga Norden och personer födda i Sverige var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 12. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2022. Möjliga val: kön.

Figur 12. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2022(app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet ökade i nästan alla grupper av födelseländer under perioden 2016–2022 (figur 12). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var ökningen statistiskt säkerställd i grupperna födda i Sverige, födda i övriga norden och födda utanför Europa.

Indikatorn Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett att de äter grönsaker- och rotfrukter minst två gånger per dag. Frågan avser alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis).

År 2022 uppgav 34 procent av befolkningen 16–84 år ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 43 procent och bland män 26 procent (figur 13). Den lägre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 13, val ej åldersstandardiserat).

Figur 13. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiser.

Figur 13. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 sågs en uppgång i andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag (figur 13). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd totalt och för män men inte för kvinnor. Under denna period skedde dock ett trendbrott. Andelen bland män och kvinnor totalt, som uppgav att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag, ökade från 31 till 36 procent mellan 2006 och 2013, därefter minskade andelen till 34 procent 2022.

Andelen personer som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 38 procent bland personer 16–29 år, 40 procent bland personer 30–44 år, 33 procent bland personer 45–64 år och 25 procent bland personer 65–84 år (figur 14). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och de två äldsta åldersgrupperna, där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 14. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 14. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång för de två yngsta åldersgrupperna men en nedgång för åldersgrupperna 45–64 år och 65–85 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag 41 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 27 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 25 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 15). Skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 15, val ej åldersstandardiserat).

Figur 15. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 15. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2022 (figur 15). Förändringen över tid var inte statistiskt säkerställd i någon av grupperna.

Andelen personer som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 33 procent bland personer födda i Sverige, 34 procent bland personer födda i övriga Norden och 36 procent bland personer födda i övriga Europa respektive i övriga världen (figur 16). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var skillnaderna inte statistiskt säkerställda.

Figur 16. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 16. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i samtliga grupper under perioden 2006–2022 (figur 16). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs endast en statistisk säkerställd uppgång bland män födda i Sverige och kvinnor födda i övriga Norden.

Fler av kärnindikatorerna i Målområde 6 visade tydliga skillnader mellan de olika utbildningsgrupperna.

Figur 17. Färre personer med förgymnasial utbildning uppgav 2022 tillräcklig fysisk aktivitet samt grönsaks- och rotfruktsintsintag jämfört med personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå, och fler uppgav dagligrökning.

Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2022. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Indikatorn Tobaksrökning, daglig bygger på frågan "Röker du?". Svarsalternativen är "Ja, dagligen", "Ja, ibland" samt "Nej". Här redovisas andelen som svarat "Ja, dagligen" och visar andelen personer i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C används, som är en kortvariant av förlagan AUDIT (5). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg att tidigt kunna upptäcka personer med riskkonsumtion av alkohol (6). AUDIT-C består av tre frågor om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag då man dricker, samt hur ofta man dricker mer än sex glas vid ett och samma dryckestillfälle, och mäter risken för såväl kroniska som akuta skadeverkningar. Utifrån svaren på de tre frågorna skapas en summapoäng; män med 6 poäng eller fler och kvinnor med 5 poäng eller fler är i riskzon för att få, eller har redan fått, negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser av sin konsumtion. Frågorna i HLV enligt AUDIT-C ändrades 2016 (mindre ändringar gjordes även 2021), vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna 2016 innebar ett tillägg av tidsangivelsen "under de senaste 12 månaderna" i fråga 2 och 3 och en hänvisning till illustrationerna av glas i fråga 3 i AUDIT-C (tidigare angavs tidsangivelsen endast i fråga 1 och en hänvisning till illustrationerna av glas gavs endast i fråga 2).

Indikatorn Fysisk aktivitet visar andelen personer i åldern 16–84 år som uppger minst 150 så kallade aktivitetsminuter under en vanlig vecka (7). Indikatorn härrör från två frågor där den första frågan handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att man blir andfådd och svettas och den andra frågan handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får en att andas något kraftigare än normalt, t.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning. De två frågorna har 6 respektive 7 svarsalternativ med stigande antal minutintervall. Mittenvärdet för intervallet i respektive svarsalternativ på de två frågorna vägs samman till ett gemensamt mått på aktivitetsminuter per vecka. Tiden i den mer intensiva aktiviteten (motions- och träningsaktiviteter) räknas dubbelt jämfört med tiden i måttlig fysisk aktivitet.

Indikatorn Grönsaker, och rotfrukter, daglig, vilken mäter intag minst två gånger per dag baseras på frågan: Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m. Svarsalternativ: 3 gånger per dag eller oftare, 2 gånger per dag, 1 gång per dag, 5–6 gånger per vecka, 3–4 gånger per vecka, 1–2 gånger per vecka, Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig. Svarsalternativen har fått olika vikter för att beräkna andelen som uppnår det rekommenderade intaget av grönsaker och rotfrukter, och frågans svar sammanräknas till ett summaindex.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt och visas som förinställt val i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper, utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i levnadsvanan mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan. Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. WHO. Noncommunicable diseases: key facts [Internet]. Geneva: WHO; 2021.
2. WHO. Action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases in the WHO European region. Copenhagen: WHO; 2016.
3. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2022.
4. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling: årsrapport 2022. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022.
5. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. doi:10.1001/archinte.158.16.1789
6. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x
7. Olsson SJG, Ekblom O, Andersson E, Börjesson M, Kallings LV. Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: across-sectional study. Scand J Public Health. 2016;44(1):70-6. doi:10.1177/1403494815602830.

Tabell 1. Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 6.

Dagligrökning och riskkonsumtion av alkohol har minskat, grönsaksintag och tillräcklig fysisk aktivitet ökat.

Kärnindikator	Uppföljningspe riod	Andel start	Andel slut	Utveckling
Tobaksrökning, daglig	2006–2022	14	6
Alkohol, riskkonsumtion	2006–2022	17	16
Fysisk aktivitet	2016–2022	65	68
Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt	2006–2022	31	34

Tabell 2. Levnadsvanor efter utbildningsnivå 2022.