Tidigare mycket utbredd sjukdom (man uppskattar att bara malaria förorsakat större mänskligt lidande) som ofta uppträtt i nödtider och krig. Den yttrar sig med ofta svår allmänpåverkan och utslag. Dödligheten bland obehandlade fall är förhållandevis hög.

Sjukdomen sprids via löss och förekommer huvudsakligen i kyliga, höglänta områden, där klädedräkt och ohygieniska förhållanden ökar risken för lusbett. Vid ett eventuellt långvarigt krig skulle sjukdomen kunna återuppträda i vårt land.

Vad orsakar fläckfeber och hur sprids det?

Fläckfeber orsakas av en bakterie som förökar sig inne i cellerna, Rickettsia prowazekii.

Kropps- eller klädlusen, Pediculus humanus, infekteras genom att suga blod från patient med fläckfeber. Lössen utsöndrar sedan smittämnet i sin avföring. Människan infekteras när hon på grund av klådan gnider in lusavföring eller krossade löss i sår, till exempel i såren efter lusbetten. Svåra yttre omständigheter, till exempel krig eller annat elände, vilket gynnar förekomsten av löss, främjar alltså smittspridningen. Sjukdomen drabbar endast människan. Direkt smitta från person till person förekommer inte annat än via löss.

Inkubationstiden anges till vanligtvis 12 dygn (6 till 15 dygn).

Symtom och komplikationer

Initialt ses ofta märken efter lusbett som kan kvarstå viss tid. Senare sker en spridning av rickettsierna till blodet med plötslig huvudvärk, frossa, feber och allmänna smärtor. Ofta är patienterna påtagligt omtöcknade, därav beteckningen "tyfös". Efter fem till sex dygn ses ofta millimeterstora utslag spridda över kroppen.

Sjukdomsförloppet varar cirka två veckor, varefter sjukdomen plötsligt upphör.
Komplikationer är vanliga med neurologiska symtom, chock, njursvikt, lunginflammation, blodpropp med mera.

Diagnostik och behandling

Diagnosen misstänkts utifrån klinisk bild och bekräftas serologiskt genom att man påvisar antikroppar mot rickettsia i blodprov från patienten.

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika, dödligheten utan behandling anges till 10 till 40 procent.

Allmänt förebyggande åtgärder

"Utan löss ingen fläcktyfus". Om det finns löss måste man, förutom lusbekämpningen, betona betydelsen av den personliga hygienen.

Vaccinering har tidigare rekommenderats av särskilda grupper såsom militärer, sjukvårdspersonal, lägerpersonal etc. inför arbete inom riskområden. Vaccinet är dock ej tillgängligt i Sverige.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Fläckfeber är inte en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Kuriosa

Begreppet tyfus ska skiljas från tyfoid och paratyfoid. De senare sjukdomarna orsakas av salmonellatyperna S. typhi respektive S. paratyphi och skiljer sig i många avseenden från den "äkta" tyfusen, även om de i vissa avseenden också liknar denna sjukdom, det är därför de fått ändelsen "oid" som just betyder "liknande".

  • tyfus = moln tyfös = omtöcknad
  • tyfus exanthematicus = fläckfeber, (äkta) tyfus orsakad av R. prowazekii.

Andra former av rickettsiaorsakade tyfusvarianter:

1. Fästingburen tyfus

  • Rocky Mountain spotted fever
    Agens: R. rickettsii
    Hög dödlighet
    Reservoar: olika gnagare och andra vilda djur
  • Fièvre boutonneuse/African tick bite fever
    Agens: R. conorii/R. africae
    Låg dödlighet
    Reservoar: vilda däggdjur
    (Årligen diagnostiseras några fall, samtliga har smittats kring Medelhavet, Sydafrika och Malaysia)

2. Loppburen tyfus

  • Murin tyfus = "endemisk tyfus"
    Agens: R. typhi
    Låg dödlighet
    Reservoar: råttor, möss
    Andra djur kan smittas, till exempel katt
    Finns över hela världen – ej i Sverige
    (Årligen rapporteras några fall, samtliga utlandssmittade från olika delar av världen)

3. Kvalsterburen tyfus

  • Scrub typhus/Tsutsugamushi disease
    Agens: Orientia tsutsugamushi
    Dödligheten varierar

Observera: dessa tyfusvarianter finns inte i Sverige, de kan dock ibland ses som importfall.

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Rocky Mountain spotted fever