Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om kokoppor
LyssnaInfektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.
Sidans information
Vad orsakar kokoppor och hur sprids sjukdomen?
Kokoppsvirus, som tillhör gruppen ortopoxvirus, fick sitt namn för att det först upptäcktes hos nötkreatur. Men viruset finns främst hos olika typer av gnagare i Europa, inklusive Sverige, och kan överföras direkt från gnagare till människor. Även tamkatter kan ha viruset, och människor kan bli smittade vid kontakt med tamkatter.
Ofta krävs skadad hud eller slemhinna (även små skador som inte syns kan vara tillräckliga) för att viruset ska kunna orsaka en infektion som leder till sjukdomen kokoppor. Smittan kan överföras mellan människor, men det är extremt sällsynt. Vård- och laboratoriepersonal har en mycket låg risk att smittas med kokoppsvirus i sin yrkesövning, få fall finns beskrivna.
Enstaka utbrott med kokoppor har rapporterats. Smittkällan har i utbrotten oftast varit tamråttor från samma flock.
Symtom och behandling
Vanliga symtom vid kokoppor är svullna lymfkörtlar, smärtsamma sår eller blåsor som ofta sitter på händer, armar, i ansiktet eller hårbotten. Feber, allmän sjukdomskänsla och trötthet kan förekomma.
Tiden från att man blir smittad till att man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligtvis 7–12 dagar.
Specifik behandling saknas, vården inriktas på att behandla patientens symtom.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.
Sjukdomen kan diagnosticeras vid Folkhälsomyndigheten samt vid vissa av landets mikrobiologiska laboratorier.
Vid misstanke om kokoppor utifrån symtom och eventuellt relevant exponering kan diagnosen bekräftas genom påvisning av virusets arvsmassa (molekylärbiologisk analys med PCR) i ett patientprov.
Förebyggande åtgärder
Det finns ett vaccin som är godkänt för användning mot kokoppor och som ger ett bra skydd, men det finns för närvarande ingen rekommendation om vaccination mot kokoppor.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen kokoppor är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Det är viktigt att söka kontakt med hälso- och sjukvården för bedömning och eventuell testning om man misstänker kokoppor.