Bild på Trichuris trichiura (piskmask), ägg. Trichuris trichiura (piskmask), ägg. Foto: Anders Magnusson, FolkhälsomyndighetenPiskmaskinfektion förekommer främst i tropiska och subtropiska områden.

Orsakande organism, smittvägar och smittspridning

Sjukdomen orsakas av den två till fem centimeter långa piskmasken, Trichuris trichiura, som är en rundmask (nematod). Om en människa får i sig piskmaskägg via något livsmedel, kläcks de i tarmen och utvecklas där till vuxna maskar. Ägg kan sedan ses i avföringen efter 70–90 dygn.

Den vuxna masken lever i grovtarmen. Äggen utsöndras med avföringen och mognar därefter i jorden, något som tar minst 10 till 14 dygn eller längre.

Inkubationstiden är svårbestämd, eftersom de flesta infekterade inte har några symtom. Den torde dock, i de fall symtom uppstår, variera från någon/några veckor till någon månad eller två.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

De flesta infektioner löper utan symtom. Diarré, ibland blodig, kan ses, särskilt hos barn. Svårare sjukdomsbilder är sällsynta. Det finns effektiv medicin mot piskmaskinfektion. Diagnosen ställs genom att mikroskopiskt påvisa ägg i avföringen.

Allmänt förebyggande åtgärder

God toalett-, hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Bruket i många u-länder att gödsla med mänsklig latrin gynnar till exempel spridningen.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade i Sverige.