Kommunicera om vaccinationer
Här finns stöd för ditt arbete med vaccinationer. Du hittar vidare till material och metoder för att lära dig mer, kommunicera och utforska hinder för vaccination.
Material om barnvaccinationsprogrammet
Vi har samlat faktablad, årsrapporter och kunskapsöversikter om barnvaccinationsprogrammet för dig som arbetar med vaccinationer på BVC och inom elevhälsan.
Information och material om kikhosta
Du hittar fördjupande information om vaccination av barn och gravida mot kikhosta samt faktablad, bildspel och publikationer om kikhosta samlat på en och samma sida.
För personal inom vård och omsorg om vaccination mot kikhosta för barn och gravida
Informationsmaterial om HPV
Här hittar du allt utbildnings- och informationsmaterial om vaccination mot HPV samlat på en sida.
Utbildnings- och informationsmaterial om humant papillomvirus
Material om effekten av vaccinationsprogram
Här hittar du bilder och filmer om effekten av vaccinationsprogram.
Infografik om effekten av vaccinationsprogram
Blanketter för hälsodeklaration
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en hälsodeklaration som kan användas av regionerna i samband med vaccination. Den kan fyllas i digitalt och skrivas ut på papper. Den finns översatt till olika språk.
Hälsodeklaration – Vaccination
Bild till väntrums-TV
Bilden Skydd för gravida och nyfödda för skärm (väntrums-TV) riktar sig till gravida och föräldrar, särskilt spädbarnsföräldrar, och kan användas på barnhälsovårdscentraler och i andra vårdsammanhang. Syftet är att förebygga så att spädbarn inte blir sjuka i luftvägsinfektioner som kan orsaka allvarlig sjukdom, samt att förhindra smittspridning.
- Ladda ned bild "Skydd för gravida och nyfödda" för väntrums-TV (jpg)
- Affischen Skydd för gravida och nyfödda
Samtyckesblanketter
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram blanketter som elevhälsan kan använda sig av inför vaccinationer i skolåldern. Samtyckesblanketterna finns på olika språk.
Frågor och svar om innehåll i vacciner
Vilka tillsatser som finns i enskilda vacciner kan man läsa om på Läkemedelsverkets webbplats. De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel alls. Ett vanligt konserveringsmedel numera är en organisk fenol-förening, fenoxietanol, med låg toxicitet som bryts ner och snabbt försvinner ur kroppen.
Tillsatser är ämnen som aktivt tillsätts vid formuleringen av slutprodukten, medan restämnen är rester av substanser som har använts vid tillverkningen av ett läkemedel.
En vattenlösning av formaldehyd (formalin) används för att inaktivera beståndsdelar i en del vacciner. Därför kan det finnas kvar formalin i små mängder i det färdiga vaccinet. Vi utsätts för formalin på många sätt i det dagliga livet eftersom det i gasform bland annat frigörs från spånplattor i möbler och byggnadsmaterial och dessutom är en beståndsdel i tobaksrök.
Den mängd formalin som tillförs i samband med vaccinationer är försumbar jämfört med den totala mängd som människor utsätts för. Det finns för närvarande inga belägg för att formalin utlöser allergiska reaktioner i samband med vaccination.
Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen vaccinet ger skydd mot. Aluminiumsalter har använts i vacciner i över 70 år. Mängden aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden av aluminium i en dos vaccin är 0,5–0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden. Aluminium är en vanlig metall i vår omgivning och finns bland annat i dricksvatten och föda. Vuxna äter i genomsnitt 7–9 milligram av aluminium per dag. Det finns lika mycket aluminium i två liter av modersmjölksersättning som i en dos av vaccin. Jämförande studier har gjorts hos barn på hur mycket aluminium som tar sig in i blodbanan via upptag från tarmen via födan (bröstmjölk, bröstmjölksersättning och barnmat) och via vaccinationer som ingår i vaccinationsprogram för barn. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl under de nivåer som anses vara säkra.
Kvicksilverföreningar som tiomersal användes tidigare som konserveringsmedel i flertalet vacciner. De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992–1993. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.
Läkemedel som använder tiomersal som konserveringsmedel innehåller cirka 25 mikrogram kvicksilver, vilket motsvarar 2–3 portioner insjöfisk. När vacciner innehåller restmängder av tiomersal är mängden vanligtvis cirka 50–1 000 gånger lägre.
Pandemrix, vaccinet mot den nya influensan A(H1N1) som gavs under pandemin 2009–2010, innehöll konserveringsmedlet tiomersal. Det vaccinet hade högre hållbarhetskrav än vanliga influensavaccin och därför behövde vaccinet innehålla tiomersal.