Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Smittspridningen av covid-19 pågår och väntas öka i Sverige under vintern. För personer som är 65 år och äldre, gravida eller tillhör riskgrupp, är det hög tid att vaccinera sig för att minska risken för allvarlig sjukdom och död. Hittills har 42 procent av de som är  65 år eller äldre tagit höstens vaccination.

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Vårens vaccinationsinsats mot covid-19 pågår under hela april månad. Fortfarande är det många i de grupper som rekommenderas en vårdos, som ännu inte har vaccinerat sig.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa barns och ungas hälsa över tid och för att identifiera områden där det kan behövas insatser för att främja barns och ungas hälsa.

Affisch riktad mot personal inom vård och omsorg. Lämplig att sätta upp till exempel i personalrum.

Faktabladet innehåller en kort sammanfattning av rapporten Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008–2018. Rapporten bygger på resultat från Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, Swelogs.

Klamydia är en av våra vanligaste könssjukdomar. Klamydia känns inte alltid, men är viktig att upptäcka i tid. Kostnadsfri affisch.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2018 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2021 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2019 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska grupper i Sverige i relation till omvärlden.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Syftet med faktabladet är att höja medvetenheten om matmiljöns betydelse för vår matrelaterade hälsa. Faktabladet beskriver kortfattat hur våra matvanor påverkar vår hälsa, hur de har utvecklats över tid och faktorer i matmiljön som har betydelse för vår matkonsumtion.

Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper? Vaccinationsskyddet