Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På de här sidorna beskriver vi vad psykisk hälsa innebär, hur det kan definieras och vad som påverkar psykisk hälsa. Vi tar också upp hur vi använder de uttryck som används för att mäta psykisk hälsa.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna fördelningen.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka allmänhetens kunskap om vad psykisk hälsa är, vad som påverkar den och vad man kan göra för att må bättre.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

En sammanfattning på lättläst av den nationella strategin för fortsatt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Under Järvaveckan den 31 maj 2024 bjöd vi in till ett seminarium med syfte att inspirera till fysisk aktivitet, näringsrik mat och kultur- och fritidsaktiviteter med fokus på unga.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Kort guide till motiverande samtal, MI. Den tar upp exempel på frågor och guidar personalen genom samtalet. Vänder sig till personal inom vården som använder motiverande samtal, MI, för att hjälpa patienter förändra sina levnadsvanor. Guiden uppdaterades i november 2012.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning på fritiden – vad de bygger på och hur de kan användas. Det finns också praktiska råd för att skapa hälsosamma skärmvanor.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.