Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.

Delmålet om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet syftar till att stärka och utveckla förutsättningar för en god psykiska hälsa hos barn och unga som kan vara hela livet. En god psykisk hälsa byggs i stor utsträckning upp under barndomen och ungdomen. Det är i denna period i livet som olika förmågor…

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Delmålet om ökat fokus på att stärka psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa som resurs för individ och samhälle syftar till att stärka sådana insatser som kan bidra till att öka det psykiska välbefinnandet hos individer och i befolkningen. Detta inbegriper både åtgärder för att identifiera och stärka individens…

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Andelen med symtom på PTSD var högst bland dem som var födda i

Rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Faktabladet riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Myndighetsgemensam promemoria 2022: Uppdraget att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023 inom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (socialstyrelsen.se) Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2022: Psykisk hälsa och suicidprevention – Regioner och kommuners…