Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

This report describes the monitoring systems for influenza in use during the winter season of 2021–2022 and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Information från Folkhälsomyndigheten

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Från vecka 40 till aktuell vecka har 3 003 bekräftade fall av influensa A rapporterats, varav 1 003 har subtypats. Bland subtypade prover sedan vecka 40 var 39 procent influensa A(H1)pdm09 och 61 procent var influensa A(H3). Influensa A(H3) har utgjort majoriteten av subtypade prover sedan vecka 47

Utbrottet i Östersund 2010–2011 som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de