Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

Här berättar vi vilka personer som behöver vaccinera sigmot influensa.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos

Rapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.