Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Bakgrund Infektion med Enterohemorragisk E. coli (ehec) är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån

Trender Under 2010 anmäldes totalt 334 fall av EHEC-infektion (3,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en ökning med 46 % sedan 2009. Ökningen kan uppfattas som stor, men 2009 var ett år med ovanligt få EHEC-fall och 2010 års antal fall är mer normalt jämfört med tidigare år. Den

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan

Meningokocker kan orsaka allvarlig sjukdom i form av meningit, sepsis eller en kombination av båda. Sjukdomen drabbar framför allt småbarn och tonåringar. De vanligaste serogrupperna av N. meningitidis är A, B, C, Y och W-135. I flera länder i Europa, där sjukdomsförekomsten har varit hög, ingår

Giardiainfektion har global spridning. Parasiten kan förekomma hos de flesta däggdjur, till exempel hund, katt, nötboskap och får. Annan benämning: Giardiasis.

Cryptosporidium är ett urdjur, en så kallad protozo, som kan överföras mellan djur och människor. Den utsöndras via avföring i form av oocystor och sprids ofta via förorenade livsmedel eller vatten. Parasiten kan orsaka sjukdom med vattniga diarréer, buksmärtor och illamående. För personer med

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppfö

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Annan benämning: Epidemisk gulsot.

Trender Under 2009 anmäldes totalt 3 054 fall av salmonellainfektion. Detta är en minskning med drygt 1 000 fall jämfört med de 4 183 som anmäldes 2008. Skillnaden ses framför allt för de utlandssmittade med en minskning med 31 %, men även de inhemskt smittade har minskat med 13 %. Det lägre

I många låginkomstländer är tarmbakterier som Shigella ett allvarligt medicinskt problem och en vanlig orsak till barnadödlighet. Sverige har historiskt haft en liknande situation, men nuförtiden anmäls endast omkring 500 fall per år och sjukdomen går att behandla med antibiotika, även om viss

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.