Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är avsedd att ge vägledning till personal inom hälso- och sjukvården och innehåller rekommendationer om målgrupper för vaccination, både före och efter kontakt med en smittad person.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i familjer med dålig eller genomsnittlig ekonomi. Detta jämfört med tonåringar som uppger att de lever i familjer med bra ekonomi.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor och pornografi, relationer och egenmakt, reproduktiv hälsa, sex mot ersättning och sexuella trakasserier och våld.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande.

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Majoriteten har lyssnat på myndighetens rekommendationer under våren. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Resultaten visar att 80 procent har anpassat sitt vardagsliv utifrån de rekommenderade åtgärderna för att bromsa spridningen av covid-19. Denna siffra har hållit över tid, vilket innebär att majoriteten har följt myndighetens rekommendationer över lång tid, samt hållit i anpassningen och hållit sig informerade.

Det finns ingen risk för överföring av hiv vid sexuella kontakter, om personen med en hivinfektion har välbehandlad hiv, även då kondom inte används. Det visar den senaste forskningen om smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Därmed finns det numera inga krav på att en person med välbehandlad hiv informerar sina sexualpartner om hivinfektionen.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i november 2021 visar att 96,4 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar mot SARS-CoV-2 vid tidpunkten för provtagning.

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar.

Rapporten visar resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i början av mars 2021 visar att 6,9 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar som talar för genomgången covid-19. Analysen identifierade inte någon signifikant skillnad mellan kön, civilstånd eller utbildningsnivå.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.