Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Rapporten visar att det skattade antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige har varierat mellan som lägst 63 000 personer och som högst 83 000 personer under perioden 2007–2020.

Sentinelövervakningen ger oss viktig kunskap om spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus. Här hittar du information om hur du som läkare eller klinik kan delta, ta prover och rapportera. Din medverkan hjälper till att skydda patienter och utvärdera vaccinationseffekten.

Här har vi samlat länkar och dokument med strategier, rekommendationer och vägledningar med mera som stödjer arbetet mot antibiotikaresistens.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Ändringsförfattning. Beslutade: 7 februari 2024. Gäller från och med: 1 mars 2024.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt en rapport som beskriver nationella myndigheters arbete inom ANDTS-området under 2021.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN xxx-xxxx, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (FoHMFS 2014:7) om kunskapsprov för serverings- och provsmakningstillstånd; beslutade den dag månad år. Folkhälsomyndigheten föreskriver…

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 november 2020. Gäller från och med: 1 januari 2021.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Detta är rutinen för samverkan i gruppen för zoonossamverkan, gruppens uppdrag samt hur och när den sammankallas. Arbetsrutinen är ett stöd för de aktörer som ingår i gruppen.

Kunskapsunderlag för rekommendationer för vaccination mot covid-19 hösten 2022. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ytterligare en påfyllnadsdos, en ”höstdos,” till vissa grupper från den 1 september 2022. Vilken dos det blir till antal kan skilja sig åt beroende på tidigare rekommendationer.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM),

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten presenterar hur kommuner, regioner och privata aktörer kan arbeta förebyggande med hälsoeffekter av värmeböljor och minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor.