Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: underlag stanna hemma covid sexuell hälsa ungdomar
342 träffar på Sjukdomsstatistik mässling inom Hela webbplatsen
-
Sexuality and health among young people living with HIV in Sweden
Publicerad:This is a report on sexual and reproductive health and rights (SRHR) and STI prevention among young people and young adults (16-29 years) living with HIV in Sweden. The report is based on a survey conducted in 2018. The starting point is the Public Health Agency of Sweden’s work on the national HIV…
-
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för kvinnor som lever med hiv i Sverige
Publicerad:Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de
-
Hur mycket mässling, påssjuka och röda hund finns det idag i Europa och i resten av världen?
Uppdaterad:Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Förekomsten i länder där vaccin ingår i vaccinationsprogrammet beror på när vaccinationsprogrammet startade och hur många som valt att vaccinera sig. Länder med låg vaccinationstäckning drabbas av större epidemier. Enligt WHO rapporterades över 250 000 fall av mässling i världen under 2015, men underrapporteringen…
-
Jag är arbetsgivare inom hälso- och sjukvården. Hur ser mitt ansvar ut när det gäller att erbjuda skydd mot mässling?
Uppdaterad:Som arbetsgivare ansvarar du för att bedöma risken att smittas av sjukdomar i arbetet och vid behov förebygga sådana risker, enligt 11 kap. Smittrisker i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön. Vid risk att smittas av mässling kan det exempelvis bli aktuellt att erbjuda anställda vaccination. Arbetsmiljöverkets…
-
Hur många behöver vara immuna för att vi ska slippa mässling, påssjuka och medfödd röda hund?
Uppdaterad:För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen och orsaka återkommande epidemier krävs att 90-95 procent av befolkningen är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller genom att ha blivit smittade och haft sjukdomarna. Vaccination är det bästa och säkraste sättet att få immunitet, då
-
Årsredovisning 2021
Publicerad:Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.
-
Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn
Publicerad:Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.
-
Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2025
Publicerad:I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.
-
Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner
Publicerad:Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.
-
Årsredovisning 2020
Publicerad:Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.
-
Årsredovisning 2019
Publicerad:Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara
-
Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland
Publicerad:Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer
-
Folkhälsan i Sverige 2023
Publicerad:Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
Folkhälsan i Sverige 2025
Publicerad:Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
Vinterkräksjuka i vården – Kunskapsunderlag för att minska spridningen av norovirus
Publicerad:Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.
-
Tio år med hivprevention i Sverige 2006-2016
Publicerad:I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.
-
Hiv i skuggan av utanförskap
Publicerad:Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.
-
Pest 2024
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades inga fall av pest (Yersinia pestis) i Sverige. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat prover från färre än fem individer med frågeställning pest. Sedan 1997, då sjukdomsstatistik började samlas in digitalt, har inga fall av pest rapporterats i Sverige.
-
Behöver man ge en tredje dos vaccin, för säkerhets skull?
Uppdaterad:Nej. Om man är säker på att en person fått två doser vaccin mot mässling, behöver man inte ge en tredje dos. 97-99 procent av alla som fått två doser har fått ett gott skydd mot mässling.
-
Svenskt arbete mot antibiotikaresistens
Publicerad:Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.
-
Miljöhälsorapport 2005
Publicerad:Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.
-
Årsredovisning 2022
Publicerad:Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de
-
Beskrivning av nationella vaccinationsregistrets XML-validering
Publicerad:Uppdaterad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Hur lång tid efter en blodtransfusion kan man ge MPR-vaccin?
Uppdaterad:Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges för att vaccinet ska ge full effekt.
-
Vad händer om färre barn blir MPR-vaccinerade i vårt land?
Uppdaterad:Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet…