Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Rapporten är en återrapportering till regeringen inom ramen för två regeringsuppdrag: Dels uppdrag att utifrån det epidemiologiska läget analysera möjliga förändringar av förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar och dels uppdrag att se över

Den här rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Denna vägledning riktar sig till patientansvariga läkare för personer 18 år och äldre med allvarlig immunbrist och har utvecklats i samråd med myndigheterna Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention,

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.