Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Snäckfeber, schistosomiasis (efter orsakande inälvsmask) eller bilharzios (efter maskens "upptäckare", tysken Bilharz) är ett typexempel på sjukdomar vars utbredning präglas av människans levnadsmönste r.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Människans spolmask, Ascaris lumbricoides, är en av våra vanligaste parasiter. Man smittas genom förtäring av till exempel förorenade grönsaker. Annan benämning: Ascaris, Toxocarainfektion.

Springmask förekommer över hela världen. Infektion med springmask yttrar sig främst som en mer eller mindre besvärande klåda kring ändtarmens mynning, framför allt nattetid. Sjukdomen är vanlig i Sverige. Annan benämning: Enterobiasis.

Detta är en vanlig form av matförgiftning, och sjukdomstillståndet är en förgiftning, ingen infektion. Vissa stafylokocker kan nämligen vid sin tillväxt i livsmedel bilda ett bakteriegift (toxin) som retar tarmen.

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Strongyloidiasis är en maskinfektion där människa infekteras genom att komma i kontakt med larver, som kan penetrera intakt hud.

Syfilis var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta, men sjukdomen blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut. I andra delar av världen är dock syfilis fortfarande vanligt. Annan benämning: Lues.

Infektion med trikiner är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. I Sverige är sjukdomen ovanlig. Under senare år har dock enstaka fall påvisats hos vildsvin. Annan benämning: Trikininfektion.

Trypanosomiasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har hos oss någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i tropiska Afrika. Andra benämningar: Afrikansk sömnsjuka, Sömnsjuka.

Tuberkulos (TB) är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.

Usutuvirus sprids mellan fåglar via myggor, och smittan tros vara utbredd bland fåglar i Afrika. Sedan början av 2000-talet förekommer sjukdomen även säsongsvis bland fåglar i flera europeiska länder. Vid utbrott bland fåglar överförs ibland smittan via myggstick till andra djur, inklusive

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease.

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag, ögoninflammation och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Denna veckorapport publicerades den 18 oktober 2024 och redovisar influensaläget vecka 41 (7–13 oktober 2024).

Denna veckorapport publicerades den 13 mars 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 10 (3–9 mars 2025). Specialavsnitt: Intensivvårdade patienter med infektion orsakad av RS-virus.

Statistiken har tagits fram av respektive regions smittskyddsläkare med hjälp av olika metoder, se datakälla i tabellen samt avsnittet Kommentarer till statistiken.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma pga. viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.