Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens möte med med tillverkare, importörer och aktörer i leveranskedjan av tobaksprodukter.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

För ett framgångsrikt tobaks- och nikotinförebyggande arbete måste tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter minska. Metoder och hjälpmedel för att sluta med tobak eller nikotin behöver vara mer tillgängliga. Det förebyggande arbetet bör bedrivas i samverkan mellan olika

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Delmålet om ett stärkt suicidpreventivt arbete syftar till att skapa förutsättningar för att de suicidpreventiva frågorna lyfts högre på agendan av alla berörda samhällsaktörer. Delmålet syftar också till att kraftfullt minska antalet suicid och att stödet till personer som har begått suicidförsök liksom anhöriga…

Översikten tyder på att ett minimipris kan bidra till minskad ojämlikhet i hälsa genom att minska konsumtion av alkohol och relaterad sjuklighet och dödlighet i grupper med låg socioekonomisk position och/eller hög konsumtionsnivå. Litteraturöversikten är en del i myndighetens uppföljning av det

Vi och andra har lyft det behovet sedan länge. I väntan på att plattformar, webbplatser, spel och andra appar ska vara säkra behövs åtgärder för att skydda barn från beroendeframkallande design, skadligt innehåll och skadliga kontakter. På det här sättet kan vi ta ett gemensamt ansvar. Samtidigt fortsätter arbetet med Digital…

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Antalet dödsfall till följd av illegal narkotika och narkotikaklassade läkemedel minskar i Sverige, men nivåerna är fortsatt för höga. Ojämlikheten är tydlig: vissa grupper drabbas hårdare än andra.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Myndighetsgemensam promemoria 2022: Uppdraget att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023 inom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (socialstyrelsen.se) Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2022: Psykisk hälsa och suicidprevention – Regioner och kommuners…

Beroendeliknande användning innebär till exempel att man använder mobilen mer än vad man egentligen vill mobilanvändningen prioriteras över andra intressen och dagliga aktiviteter mobilanvändningen fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser. Beroendeliknande användning påminner om de