Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå över tillverkning och partihandel med alkoholdrycker, import, införsel och försäljning av teknisk sprit och handel med alkoholhaltiga preparat. Här kan du läsa om vårt tillsynsuppdrag och hur vi arbetar.

Med våra färdiga interaktiva faktablad kan du följa utvecklingen av hälsan och dess förutsättningar. Faktabladen visar rörlig grafik för ett urval av indikatorer, och du kan enkelt göra jämförelser på till exempel riket, län och kommun och mellan kön.

Samtalskorten på arabiska innehåller bilder och text och kan användas som de är för att läsa berättelsen Folke, eller för att prata om enskilda bilder.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Smittspridningen av flera sjukdomar förändrades tydligt under 2024. Folkhälsomyndighetens årssammanfattning visar bland annat en stor ökning av kikhosta och mykoplasma – men också en tydlig minskning av klamydia, särskilt bland unga.

På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är fastighetsägaren.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över märkning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Klimatförändringen påverkar temperatur, nederbörd och växtsäsong vilket väntas gynna både smittbärande djur och smittämnen. Det gäller både de som förekommer i Sverige i dag och de som kommer med ett varmare klimat.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

Vår verksamhet styrs, vad gäller uppdrag, inriktning, mål och ekonomiska ramar, av vår instruktion och det årliga regleringsbrevet. Under året får vi också särskilda uppdrag från regeringen, med eller utan särskild finansiering. Återrapportering till regeringen sker i årsredovisningen och i särskilda redovisningar.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Majoriteten har lyssnat på myndighetens rekommendationer under våren. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Resultaten visar att 80 procent har anpassat sitt

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera på

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.