Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

Vid en influensapandemi kan vaccination minska smittspridning och förebygga svår sjukdom. Det är en av flera tänkbara åtgärder för att lindra negativa konsekvenser av en pandemi.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Denna veckorapport publicerades den 05 december 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 48 (25 november 2024–01 december 2024).

För att uppnå ett fullgott skydd även hos den vuxna befolkningen har dessa rekommendationer för profylax utarbetats.

Ett faktablad på arabiska till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar är mycket smittsamma och kan vara allvarliga. Att vaccinera sig är det mest effektiva skyddet mot sjukdomarna. Svensk version: Till dig som ska vaccineras mot difteri, stelkramp och kikhosta Via länken finns även faktabladet på andra…

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Folkhälsomyndigheten genomför och beställer undersökningar och studier för att stärka kunskapsläget kring covid-19. Vi arbetar tillsammans med olika samarbetspartners i landet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Denna veckorapport publicerades den 22 november 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 46 (11–17 november 2024).

Denna veckorapport publicerades den 25 oktober och redovisar läget för covid-19 vecka 42 (14 oktober 2024–20 oktober 2024).

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 7 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Version 11. 2022-09-22.