Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Nej, endast vaccinationer som ges i Sverige ska rapporteras.

Alla vaccinationer som ges i enlighet med nationella vaccinationsprogram och vaccinationer mot covid-19 ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret, oavsett vem som utfört vaccinationen. Enligt 8 § lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram är det den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen som ska lämna uppgifter till registret.

Att behöriga sköterskor har rätten att ordinera vacciner för kompletterande vaccinationer i enlighet med föreskrifterna om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51) innebär inte att de måste göra det. I de fall sjuksköterskan inte anser sig ha tillräcklig kunskap kan och bör BHV- eller skolläkare konsulteras för diskussion och eventuell…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 anmäldes 1386 fall av invasiv pneumokockinfektion motsvarande en incidens av 13,1 fall per 100 000 invånare. Det var på en jämförbar nivå med 2023 (n=1455 fall; incidens 13,7). Incidensen var högst bland personer 65 år och äldre följt av barn under 2 år (

I de flesta fall går det bra för gravida att ta två av dessa vacciner vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. Detta kan bli särskilt ansträngande för gravida och därför…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Efter att barnet är fött ger man MPR-vaccin till kvinnor som funnits sakna skydd mot röda hund. Det har tidigare funnits ett vaccin mot enbart röda hund men detta saluförs inte längre i Sverige.

Rapporten redovisar den första heltäckande svenska undersökningen om hur det kan vara att leva med hiv i Sverige idag. Rapporten syftar till att ge ny och uppdaterad kunskap om hur personer med hiv skattar sin livskvalitet relaterat till hälsoutfall, levnadsvanor och livsvillkor samt om skillnader

Nej. Endast vaccinationer givna i Sverige inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn ska rapporteras. Barn ska upp till 18 års ålder, om de tidigare inte vaccinerats i enlighet med svenska vaccinationsprogrammet, erbjudas kompletterande vaccinationer och dessa ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Ja. Alla barn upp till 18 år ska erbjudas kompletterande vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker behöver dock endast erbjudas barn upp till 6 års ålder. För pojkar gäller kompletterande vaccination mot humant papillomvirus (HPV) endast pojkar födda 2009 och senare.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar

Som regel ansvarar kommunerna och andra huvudmän för elevhälsan för vaccination av skolbarn. Detta regleras i smittskyddslagen (SFS 2004:168, 2 kap. 3 a §). När lagtexten skrevs var förskoleklass inte obligatorisk, och därför gjorde man ett undantag för elever i förskoleklass. Sedan höstterminen

För mer information om kompletterande vaccinationer och vaccinationsplanering för barn som inte följt det svenska nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn, se: Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Version 2 Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024. Här beskrivs: frågornas koppling till folkhälsa frågornas formulering och svarsalternativ