Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning…

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Rapport om hur personal inom vård, stöd och service som genomgått utbildningarna "Första hjälpen till psykisk hälsa" eller "Psykisk livräddning" beskriver sina erfarenheter av att möta personer med psykisk ohälsa och vilken användning de haft av utbildningarna.

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Varannan person i befolkningen tycker att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt. Det visar en målgruppsanalys som Folkhälsomyndigheten gjort. Osäkerhet kring hur man ska fråga och den egna förmågan att ge stöd är vanliga orsaker.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Naturen påverkar vår hälsa – men alla har inte samma möjlighet att vistas där. Kvinnor, äldre och personer med hög inkomst är oftare i naturen, medan unga, personer med funktionsnedsättning och storstadsbor vistas mindre ute i naturen. Här visar vi skillnader mellan olika grupper i befolkningen och samband mellan naturvistelse och hälsa.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har under de senaste två åren arbetat tillsammans för att stärka och förbättra arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR. Nu presenteras resultatet av det uppdraget till regeringen.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Den 28 februari 2025 överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för en god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Vi har pratat med Hillevi Busch, som projektlett arbetet med att ta fram en strategi för att minska ensamhet i Sverige, om hur olika samhällsaktörer med stöd av

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.