Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Du kan även prenumerera på våra nyheter via RSS-flöden.

MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Utbrottet av ehec O26 är över men smittkällan kunde inte identifieras.

I denna rapport presenteras Folkhälsomyndighetens beräkning av antalet individer i Sverige som lever med en diagnosticerad akut eller kronisk hepatit C-infektion i Sverige år 2015.

Den här sidan riktar sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård och möter barn eller gravida som rekommenderas vaccination mot kikhosta.

På denna sida finns information om i vilka regioner och kommuner som förekomsten av fästingburen hjärninflammation, TBE, är förhöjd. I dessa områden är det extra viktigt att skydda sig mot fästingar och man kan överväga att vaccinera sig. TBE förekommer även i andra kommuner.

Utblick folkhälsa erbjuder läsaren en snabb överblick av publicerad forskning inom folkhälsoområdet. Varje blad sammanfattar en litteraturöversikt i en målgruppsanpassad text, begränsad till en enda sida.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen av smittskyddsarbetet på nationell nivå. Myndigheten vidtar nu flera åtgärder för att stärka sin förmåga ytterligare, och för att ännu bättre kunna dra nytta av sin samlade medicinska kompetens.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Detta utbrott av mpox är över.

Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen i Östergötland arrangerade den 3 maj 2016 ett seminarium om inomhusmiljön i asylboenden, med fokus på tillsyn enligt miljöbalken.

För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.

Svebar är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Genom Svebar rapporteras resistens lokalt och nationellt.

Nationella rekommendationer för prioritering av ehec-isolering har tagits fram i samarbete med representanter från de regionala kliniska mikrobiologiska laboratorierna och smittskyddsenheterna för en likriktad och ändamålsenlig hantering av ehec i landet.

Bestämmelser om vem som får besluta om lagar och andra bindande regler (normgivningsmakten) finns i regeringsformen 8 kapitlet.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Tillsynsvägledningen om asylboenden utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av Migrationsverket, leverantörer av boenden, fastighetsägare och andra intresserande.

Utbrottet med ehec O103 som pågått sedan november 2015 anses nu vara över. Totalt kunde 70 fall kopplas till utbrottet och det sista fallet insjuknade i början av maj 2016. Ingen säker smittkälla kunde fastställas.

Rapporten är ska stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Rapporten är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de