Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Lyssna432 träffar på Stöd till föräldrar inom Hela webbplatsen
-
Hur bedrivs narkotikaförebyggande arbete i Sverige?
Uppdaterad:En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och individer.
-
Barnhälsovård och socialtjänst i samverkan
Uppdaterad:Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.
-
Trygghetscirkeln för bättre anknytning (COS-P)
Uppdaterad:Örebro läns landsting i samarbete med Stockholms universitet.
-
Kognitiv behandling vid barnmisshandel (KIBB)
Uppdaterad:Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Linköpings universitet.
-
Beslut om kriterier för föreningar och kulturskolor i Fritidskortets register
Publicerad:Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.
-
Stöd till barn i familjer med missbruksproblem m.m.
Uppdaterad:En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.
-
Socioemotionell förmåga hos små barn: betydelsen av föräldrars inkomst, utbildning och födelseland
Publicerad:Faktabladet presenterar resultaten från en befolkningsbaserad studie om socioemotionell förmåga hos 3-åringar. Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnet och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är födda utanför Sverige.
-
Utveckling av barns och ungas hälsa
Uppdaterad:Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.
-
Att vara närstående till någon med spelproblem – Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem
Publicerad:Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.
-
Rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn
Publicerad:Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.
-
Kunskapsstöd om spelprevention
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att utveckla och sprida det nationellt kunskapsstödet om spelproblem.
-
Modellutveckling för stärkt stöd till familjer med missbruk
Uppdaterad:Danderyds kommun i samarbete med FoU Nordost i Stockholms län.
-
Folkhälsopolitikens målområde 1: Tidiga livets villkor
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.
-
Socioemotionell förmåga hos treåringar – Resultat från en befolkningsbaserad studie i Västerbottens län
Publicerad:Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.
-
Stöd för en god start i livet
Uppdaterad:På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.
-
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Publicerad:Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.
-
Stöd till efterlevande vid suicid – Samlad kunskap för yrkesverksamma
Publicerad:Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande.
-
Föräldraskapsfaktorer kan påverka konsumtion av alkohol och relaterade problem hos ungdomar
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till ANDT-samordnare och tillsynshandläggare för alkohol i kommuner och länsstyrelser och andra som jobbar lokalt och regionalt med alkoholprevention, exempelvis folkhälsostrateger och folkhälsochefer.
-
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier
Publicerad:Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
-
Till dig som är eller har barn i åldern 13–18 år
Uppdaterad:Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.
-
Rekommendationer för barns, ungas och föräldrars digitala medieanvändning
Publicerad:Presentationsmaterial Det här är presentationsmaterial du kan använda för rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning som beskriver vad rekommendationerna bygger på, vad de innehåller samt tips i vardagen. Materialet är i PDF-format.
-
Hantera tid som läggs på digitala medier
Uppdaterad:Tidshantering handlar om hur mycket tid man ägnar åt digitala medier, och när på dygnet. Många barn har sitt sociala liv på nätet, men för mycket skärmtid är inte bra för hälsan. Det finns sätt att resonera om skärmtid och bestämma vad som ska gälla i er familj.
-
Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk
Publicerad:Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.
-
Hur främjar man psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa och suicid?
Uppdaterad:Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.
-
Posttraumatisk stress bland nyanlända barn från Afghanistan, Irak och Syrien – Resultat från en enkätstudie om nyanlända barns hälsa
Publicerad:I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Andelen med symtom på PTSD var högst bland dem som var födda i Afghanistan och anlänt som ensamkommande till Sverige. I studien ingick 1 129 nyanlända barn i åldrarna 16–18…