Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och finns bara hos människor. Smittämnet är globalt utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige förhållandevis låg. Den vanligaste smittvägen i Sverige är via injektion av droger. Hepatit C viruset orsakar en inflammation i levern och kan på

Sammanfattning I familjen calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus, som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är vanligast och man räknar med att cirka en miljon svenskar drabbas årligen. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd, är återinsjuknanden inte ovanliga. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt…

År 2014 rapporterades 1 896 nya fall med hepatit C-infektion, vilket är något färre än 2013 men på samma nivå som under den senaste femårsperioden (figur 1). De flesta fall (1 302) rapporterades med kronisk infektion och ett fåtal av fallen (145) som akut infektion. Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit C-infektion 2010–2014, uppdelat…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 410 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,9 fall per 100 000 invånare. Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=314, incidens 3,0). Medianåldern bland fallen var 61 år (spridning 0–≥95 år) och något

År 2015 rapporterades 2 388 fall med hepatit B-infektion. Av dessa hade 132 fall fått sin infektion i Sverige, vilket motsvarar 6 procent. Av 2015 års fall hade majoriteten, 82 procent, fått hepatit B- infektionen utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige medan 12 procent saknas uppgift om smittland. Under den senaste 10-årsperioden…

Sammanfattning Totalt har cirka 2 000 fall av hepatit C infektion rapporterats per år de senaste fem åren vilket är en minskning och stabilisering sedan 1990-talet då mer än 2 500 fall anmäldes per år. Minskningen beror framför allt på att färre diagnosticeras i åldersgrupper över 30 år. Många äldre kan ha smittats…

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade och många har fått viruset överfört via mor-till-barn smitta

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend. Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 314 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,0 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med 2022 (n=240, incidens 2,3). Medianåldern bland fallen var 58 år (spridning 0–95+ år)

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2010/2011 Gastroenteritutbrott

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Clostridioides difficile är en anaerob, sporbildande tarmbakterie som kan ge upphov till alltifrån mild diarré till livshotande tjocktarmsinflammation. C. difficile-infektion (CDI) drabbar vanligen äldre individer som fått behandling med antibiotika eller andra medel som påverkar den normala tarmfloran. Den är den vanligaste orsaken till vårdrelaterad…