Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om SRHR bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.