Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sambandet mellan stigma och suicid är komplext och kan ses ur olika perspektiv. För att närmare förklara sambandet har vi i skriftliga intervjuer låtit några personer med lång erfarenhet och kunskap inom området delge sina tankar och reflektioner.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

Tillsammans med fyra partnerländer i södra Afrika har Folkhälsomyndigheten lanserat ett regionalt projekt, Sphirha, för att stärka nationella folkhälsoinstitut med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Hälsoekonomisk utvärdering bedömer kostnader och hälsoeffekter ur ett nationalekonomiskt perspektiv i samband med resursanvändning inom hälso- och sjukvården.

Den 19 november 2025 höll Folkhälsomyndigheten ett webbinarium om chemsex och hur det kan påverka den psykiska och sexuella hälsan.

Saneringsintyg används för att förebygga, upptäcka och hantera internationella hot mot människors hälsa. Det syftar även till att minska risken för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller som kan utgöra ett hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.

I Sverige finns det riktlinjer och rekommendationer på flera olika områden som har som syfte att främja hälsosamma matvanor och förebygga matrelaterad ohälsa.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Rapporten beskriver varför egenkontrollen behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas för första gången på Pride House den 31 juli för en gemensam seminariedag. Seminarierna är öppna för alla och ska sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Frågeformulär samt följebrev tillhörande Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV).

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att upptäcka, rapportera och hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa genom internationella åtaganden. Här hittar du information om Internationella Hälsohotsreglementet (IHR) och EU:s hälsohotsförordning.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda