Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver varför egenkontrollen behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken.

Hälsoekonomisk utvärdering bedömer kostnader och hälsoeffekter ur ett nationalekonomiskt perspektiv i samband med resursanvändning inom hälso- och sjukvården.

7 november 2019 hölls det en inspirationsdag. Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

En av fem personer som dog i förtid under år 2022 hade minst en dödsorsak som kunde kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning. Det visar Folkhälsomyndighetens årliga uppföljning om tillgång, bruk och skador av ANDTS.

Webbinarium inspelat den 4 september 2023. Hur påverkas kroppen och sexualiteten av menscykeln? Hur är det att ha mens? Behövs det mer kunskap? Dessa frågor besvaras i en ny intervjustudie med unga i åldrarna 18 till 29 år som menstruerar.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

Tillsammans med fyra partnerländer i södra Afrika har Folkhälsomyndigheten lanserat ett regionalt projekt, Sphirha, för att stärka nationella folkhälsoinstitut med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Vi är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör vi på ett flertal sätt såsom att ta fram och sprida kunskap som bidrar till en god och jämlik hälsa.

I det här faktabladet har Folkhälsomyndigheten sammanfattat resultaten från en systematisk litteraturöversikt och en metaanalys som sammanställt data från 107 vetenskapliga studier om förekomsten av suicidalitet (det vill säga suicidtankar, suicidförsök eller suicid) bland personer med spelproblem.

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

För att utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld stöttar Folkhälsomyndigheten 18 projekt, som alla samverkar med forskningsgrupper. Nedan finns en förteckning över samtliga 18 projekt med länkar till mer information om respektive projekt och respektive projekts slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

European Health Interview Survey (EHIS) är en europeisk folkhälsoundersökning organiserad av EU:s statistikmyndighet Eurostat. EHIS kartlägger hälsa, sjukdomar, funktionsförmåga, sjukvårdsutnyttjande och hälsorelaterade levnadsvanor.

Rökning är ojämnt fördelat i befolkningen och det finns stora skillnader mellan olika grupper baserat på utbildning, inkomst och sysselsättning, enligt den nationella folkhälsoenkäten. Användningen av nikotinsnus och e-cigaretter ökar i befolkningen och är vanligast bland personer i åldern 16–29 år.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Länsstyrelsen i Västerbotten har genomfört ett pilotprojekt att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Ta del av slutrapport och material från projektet.

Frågeformulär samt följebrev tillhörande Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV).

Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Personer med intersexvariationer ingår i vårt uppdrag sedan januari 2021, genom regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och