Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmanvändning och barn 0–2.

Avdelningen ansvarar för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser (diagnostik, sjukdoms- och miljöövervakning) och ger kunskapsstöd avseende mikrobiologiska frågeställningar. På så sätt bidrar avdelningen till ett effektivt smittskydd i landet, vilket ökar förutsättningarna för positiva effekter på människors hälsa.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Arbetet med att främja hälsa, rättigheter och goda livsvillkor bland hbtqi-personer sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. Men det finns fortfarande utmaningar när det gäller lika rättigheter och möjligheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i hälsoskyddstillsynen. Här beskrivs vad en olägenhet för människors hälsa är och vilka särskilda regler som finns för bostäder och andra byggnader där människor vistas.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om upplevd stress hos barn, unga och vuxna.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

Länsstyrelsen i Västerbotten har genomfört ett pilotprojekt att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Ta del av slutrapport och material från projektet.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. På webbplatsen kan kärnindikatorerna följas på regional och lokal nivå.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört ett pilotprojekt om samordning och stärkta förutsättningar för regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Inom ramen för projektet har en rad underlag tagits fram, som kan vara intressanta för dig som arbetar lokalt och regionalt med frågor som berör folkhälsa.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om medelslivslängd.

STAD, Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem, en enhet inom Centrum för psykiatriforskning, SLSO och Karolinska Institutet.

Mat och rörelse är grundläggande för våra barns hälsa och välbefinnande. Förutsättningar som finns runt barn och unga formar möjligheten till val som påverkar deras hälsa och risk för utveckling av icke-smittsamma sjukdomar så som cancer och hjärtkärlsjukdom senare i livet.

Arbetar du med kunskapshöjande insatser inom området psykisk hälsa? Vill du veta mer om vad allmänheten behöver för kunskaper och färdigheter inom området? Och hur de helst vill få den kunskapen?

I stort sett all marknadsföring syftar till att man ska vilja köpa något. Annonsörerna brukar använda budskap som får mottagaren att känna att hen inte är tillräckligt lyckad, vacker eller glad, och därmed behöver köpa något för att bli just detta. Man säljer ofta in bilden av ett lyckligare och