Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att ta hänsyn till hälsa är en avgörande komponent för att kunna uppnå målet.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta samlad vägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Även för dig som ansvarar för eller arbetar på en skola eller förskola finns information som du kan använda dig av, exempelvis när ett egenkontrollprogram ska tas fram.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.

Faktabladet riktar sig framför allt till vårdnadshavare och kan spridas via personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Utbrottet utreddes av flera smittskyddsenheter och Smittskyddsinstitutet och sammanlagt 30 personer bekräftades smittade. Det är ännu oklart vad som orsakade utbrottet men utredningen fortsätter att försöka identifiera smittkällan. Utbrottet upptäcktes fredagen den 28 juni då smittskyddsenheten i

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda små barn mot rotavirusinfektion.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Det ska finnas tillräckligt med toaletter i och i anslutning till bostäder, lokaler och olika verksamheter där människor vistas en längre tid av dygnet. Detta regleras redan i svensk hälsoskyddslagstiftning men tillgången till offentliga toaletter uppmärksammas också i EU:s nya avloppsdirektiv.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Den 15 juni 2026 sändes ett webbinarium om hur rörelse i skolan kan bidra till både lärande och hälsa.

Faktabladet informerar om när och varför man desinfekterar händerna samt hur smittspridning via händerna går till. För personal inom vård- och omsorg.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Sommaren är en härlig tid för många, med sol, värme, bad och kanske en resa. Men den är också förknippad med en ökad risk för magsjuka, fästingbett och värmeböljor. Här hittar du några enkla råd som minskar risken att du drabbas av olika smittor och obehag under sommaren.

Under vintern 2002–2003 inträffade två överlappande utbrott av magsjuka i Söderhamn varav det ena kunde kopplas till Campylobacter eftersom detta agens påvisades hos sjuka personer. Det andra har rapporterats som akut gastrointestinal sjukdom (Acute gastrointestinal illness, AGI). Utbrotten kunde genom enkätstudier kopplas till det kommunala dricksvattnet som…

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.