Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det finns inga tecken på ökad spridning av tuberkulos i Sverige, utanför riskgrupperna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som kommer från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. Antalet fall som rapporteras i Sverige har de senaste åren legat under 400 och de flesta har smittats i ett annat land.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 april 2025. Gäller från och med: 1 maj 2025.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen och det är obligatoriskt att göra en smittspårning vid varje nytt fall av tuberkulossjukdom som upptäcks. De som haft kontakt med personen under sjukdomstiden kallas till undersökning. Uppföljande kontroller görs och förebyggande behandling ges om någon nysmittad bedöms…

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

En del vaccinationer behövs för att ge ett grundskydd, medan andra blir aktuella vid graviditet, högre ålder, vissa sjukdomar eller inför resor. Här beskriver vi vilka vaccinationer som kan vara aktuella i olika situationer och faser av livet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Nationella vaccinationsprogram omfattar specifika sjukdomar och målgrupper. Vaccinationer mot dessa sjukdomar ska erbjudas kostnadsfritt till personer som ingår i målgrupperna och registreras i det nationella vaccinationsregistret.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

Cirka 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.