Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de utvecklingsområden…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i familjer med dålig eller genomsnittlig ekonomi. Detta jämfört med tonåringar som uppger att de lever i familjer med bra ekonomi.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.

Rapporten ger en samlad bild av begrepp, konsekvenser och arbete mot stigmatisering av psykisk ohälsa och suicid.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav hur du ska bedöma lokaler på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.