Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Tillsynsvägledningen om asylboenden utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av Migrationsverket, leverantörer av boenden, fastighetsägare och andra intresserande.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Information från Folkhälsomyndigheten

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt praktiska råd och stöd.

Dataspel och vissa fenomen som kan kopplas till dataspelande, som köp av lootlådor, kasinoliknande inslag i dataspel och sociala medier, och deltagande i skin-gambling, har samband med riskabla spelformer och problemspelande. Det är också vanligt med vadhållning på e-sport och kasinostreaming,

Information från Folkhälsomyndigheten

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

En hög användning av digitala medier kan leda till flera negativa konsekvenser för barn och unga. Det kan handla om sämre sömn, att man känner sig deprimerad, inte hinner röra på sig tillräckligt eller råkar ut för mobbning och kränkningar på nätet. I det här avsnittet av ”Liv & hälsa” ger Folkhälsomyndighetens…

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år bör använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-3. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Barns behov och utmaningar ändras med åldern, därför är våra…

Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-5. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Den här texten riktar sig till dig som är förälder…

JA PreventNCD (Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases) ska stärka EU-ländernas förmåga att förebygga cancer och andra icke smittsamma sjukdomar. Cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utgör ungefär två tredjedelar av sjukdomsbördan i

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.