Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ensamhet är en samhällsutmaning som påverkar många människors livskvalitet och hälsa. Redan görs mycket för att minska ensamhet, men utan en gemensam plan är det svårt att uppnå resultat och utvärdera arbetet. Eftersom orsakerna till ensamhet är komplexa behöver åtgärder komma från olika håll. Här…

10 maj 2023 WHO bedömer att covid-19 inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC). Detta meddelade WHO den 5 maj efter möte med den rådgivande expertkommittén. Det akuta läget avslutas därmed, och övergår i ett mer långsiktigt arbete för att sjukdomens konsekvenser…

Information från Folkhälsomyndigheten

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 november 2020. Gäller från och med: 1 januari 2021.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Vi samlar forskare, praktiker och beslutsfattare för att ta del av nya resultat från studien Skolbarns hälsovanor, som fyller 40 år. Upptäck trender, forskning och hur resultaten används i praktiken för att främja barns och ungas hälsa.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Samlad information som kan hjälpa dig som arbetar lokalt, regionalt eller nationellt med frågor som direkt eller indirekt berör folkhälsa.

Andelen skolbarn som har snusat ökar. Vidare har de senaste decenniernas nedåtgående trend i alkoholkonsumtion avstannat. Endast en femtedel av skolbarnen är tillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen av matvanor är blandad, allt färre äter frukost varje dag men allt fler äter grönsaker. Andelen 15-

Den senaste undersökningen, för 2021/2022, visar att: De flesta kan prata med sin mamma om bekymmer. Trots att andelen tonårsflickor som kan prata med pappa om saker som bekymrar dem har ökat, är det en tredjedel som inte kan det. Trivseln i skolan fortsätter att minska och allt fler känner sig

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas

Rapporten ger stöd till regionerna i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras framöver.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man

Rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 november 2022.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Två undersökningar visar att uppskattningsvis 0,9 procent av befolkningen hade en pågående infektion av SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 21–24 april och 0,3 procent mellan 25–28 maj. Resultaten från deltagare hemmahörande i region Stockholm visade att totalt 2,3 procent av befolkningen där hade en

Praktisk handledning inför transport av prover som skickas till Folkhälsomyndigheten för mikrobiologisk analys och riktar sig till dem som nyttjar denna tjänst.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.