Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det finns kunskapsluckor kring behandling av infektioner i munhålan, till exempel värdet av mikrobiologisk diagnostik, när antibiotika gör nytta och bedömning av risken för allvarliga komplikationer i samband med dentala infektioner. Risken för att patienter får antibiotika i onödan skulle sannolikt minska om det fanns möjligheter att identifiera…

Utvärdering och uppföljning av behandlingsrekommendationer och arbetssätt är angeläget för ökad patientsäkerhet. Risk för misslyckad behandling eller komplikationer behöver bevakas hos patienter som inledningsvis fått smalspektrumantibiotika eller avstått från antibiotika. Uppföljande studier krävs även för att…

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Kunskap inom infektionsbehandling behöver vidgas för att kunna bemöta en ökande resistensutveckling. Studier av alternativ till traditionella antibiotika och av nya potentiella mål för behandling av infektioner genom att använda sig av moderna metoder är högt prioriterade, liksom studier av nya behandlingsstrategier anpassade till infektionens olika faser.

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

För att identifiera vilka antibiotikaprodukter som är särskilt värdefulla för vården har Folkhälsomyndigheten i samverkan med Platinea och en extern referensgrupp gjort en klinisk värdering av antibiotikaprodukter utifrån deras substans, beredningsform och styrka.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Snabba och patientnära diagnostiska metoder är viktiga för att ta reda på orsaken till infektioner, kunna identifiera svåra eller komplicerade infektioner i ett tidigt skede och för att snabbt få besked om antibiotikaresistensmönster. Detta ökar möjligheten till att bästa möjliga behandling kan

Denna rapport utgör en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den nationella. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, kliniska data,

A review and summary of recent studies concerning the adverse ecological effects of antibiotics on the commensal microflora of exposed individuals and the accompanying secondary diseases.

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Delrapport 4 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2023.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som möjligt.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Samtalskorten finns på flera språk och innehåller bilder och text och kan användas som de är för att läsa berättelsen Folke, eller för att prata om enskilda bilder.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.