Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 187 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 204 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 289 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 462 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 1 259 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 225 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under begreppet matmiljö.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Denna vägledning är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken av tillfälliga boenden som vandrarhem, hotell, pensionat och campinganläggningar.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till lärande och reflektion.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Rapporten presenterar resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

I broschyren presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Här kan du läsa om förekomsten av rökning på svenska skolgårdar, hur rökfria skolgårdar skyddar barn och unga, olika aktörers roller och ansvar, framgångsfaktorer för skolans arbete och tips till kommunen för en effektiv tillsyn.

Rapporten beskriver varför egenkontrollen behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken. Den vänder sig till dig som är fastighetsägare.