Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Unga bi-, pan-, och homosexuella uppger generellt en sämre sexuell hälsa än heterosexuella jämnåriga. Det visar en fördjupad analys av resultaten från UngKAB23 – en nationell enkät om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

Tillgången till narkotika är fortsatt hög både i Europa och globalt. Antalet syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökar. Blandbruk blir allt vanligare.

Amengo butti hin te draades anglal ta jelpaves tšetano thaanesko butti te fendjaves sastiba, tšeeres butti prissi nasvaalibi/dukhiba ta siilaves komujen prissi froolaagime sastibiako hoodipi.

Amari misia si te zuraras thaj te keras te avel maj feder ande themeski buči te aven manuš maj saste thaj te keras te na aven nasvale, thaj te malavas tele nasvalipe thaj te das protektsia karing diferentne formi anda sastimaske darajimata.

På denna sida finns information om vaccinationer till dig som arbetar inom elevhälsans medicinska insats (EMI).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

Amaro dejbebuti tano te da arka ko sarinipaskoro angledžajbe kova ka vazdel o sastipe, te čhinava o nasvalipe thaj te arakhamen taro diferentna forme sastipaskere pretiba.

Amari misia si te zuraras haj te keras te avel maj feder ande temeski buči te aven manuš maj saste haj te keras te na aven nasvale, haj te malavas tele nasvalimos haj te das protektsia karing diferentne formi anda sastimaske daraimata.