Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Unga bi-, pan-, och homosexuella uppger generellt en sämre sexuell hälsa än heterosexuella jämnåriga. Det visar en fördjupad analys av resultaten från UngKAB23 – en nationell enkät om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie med kvinnor som har fött barn. Resultaten visar att den sexuella hälsan förändras efter graviditet och förlossning.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Dokumentet kan användas som mall för presentationer av den nationella strategin för SRHR.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Material för dig som vill sprida kunskap från e-utbildningen ”God och jämlik hälsa för samhällets utveckling” till fler i din organisation. Det kan användas i många olika sammanhang – från korta inslag under möten till halvdagsutbildningar och workshops. Ekonomisk utvärdering – stöd för prioriteringar i kommun och region.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan sociodemografiska…

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

Broschyren vänder sig till personal inom vård- och omsorg. Skriften berättar om hur värme påverkar kroppen, om riskläkemedel samt hur vårdpersonal kan bidra till att förebygga ohälsa och sjukdom till följd av värme.

Folkhälsomyndighetens uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot.