Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

This report is a compilation of existing knowledge about the harmful effects of tobacco and nicotine products in terms of the extent of their use, the health risks and the social costs.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

The report presents results from a pilot test of Tailoring Immunization Programmes (TIP), a method developed by WHO/Europe to identify barriers and motivating factors to MMR vaccination in communities with low coverage in Sweden.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten riktar sig till tjänstemän och andra intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är involverade i planering av folkhälsoinsatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

I den här tabellsammanställningen presenterar vi resultat från Swelogs befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa 2018.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har genom mångårigt nationellt systematiskt arbete etablerat en hög kompetens inom området som är erkänd i det internationella samarbetet. Många låg- och medelinkomstländer saknar finansiella

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.